Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/413

Den här sidan har korrekturlästs
109

härvid icke sällan till korta. Med afseende på de hopade händelser, hvilka sammanföras på ett rum och inom den korta tiden af 24 timmar, hade man ofta skäl att tillämpa Franska Akademiens träffande omdöme om Corneilles Cid: »att skalden, af fruktan att öfverträda konstens lagar, hellre velat öfverträda naturens.« Fru Staël [1] uppger ett högst eget exempel: Renouard, en annars förtjent och aktad skriftställare, låter, i sin tragedi Les Templiers, denna Ordens ledamöter anklagas, förhöras, dömmas och brännas, på samma ställe och inom 24 timmar. Stora löjligheter funnos någon gång till och med hos Voltaire, ehuru han ej så samvetsgrant, som mången annan, hörsammat föreskriften. I synnerhet uppstodo åtskilliga olägenheter vid behandlingen af historiska föremål, sagor, statshvälfningar, myterier och dylikt. »Man är, såsom Sismondi säger, antingen tvungen, att blott framställa katastrofen, och förkasta den handling, som ligger i ämnet, och alltså gå förlustig om hela fördelen af den dramatiska formen, eller ock tillåta skalden, att inför åskådarn sammantränga tidsföljden.« En sammansvärjning måste ju då försiggå vid thronen, en duell ske i älskarinnans kabinett, eller skall förloppet berättas, såsom det ock vanligen varit händelsen, men hvilket motsäger skådespelets idé.

Enhetsläran uppkom utan samband med ett föregående, och utan erkännande af en historisk

  1. De l’Allemagne.