Tig hellre, pipa hest, om tystnad dig beflita,
Den far ej väl, som vill för olja sälja tran.
På Gudars griftestad gud-lika verser rita
Kan ingen utan en fullmogen Pindus-Svahn,
Som druckit ljufvan must ur sötan Aganippe
Och länge varit närd af Phœbi sockerknippe.
Skaldestycket framställer hufvudsakligen de fyra Riksstånden, som inför Enkan Svea omtala Konungens förtjenster, och hvaribland hans Skånska fälttåg målas sålunda:
Si nu i samma sinn fram på de brandte åsar
Lät sig Kung Carl ock se, med sine svenner blå
Och som ovännens ko gick härtills i smörmåsar
Ty tänkte de: hvem är: som koxar där ur vrå?
Men som där fahnor sågs, där modda hopen flåsar,
Då hördes: O att vi här vore långt ifrå - m. m.
Omsider och efter föregången teckning af sjelfva begrafningsakten, hvarvid man bland annat finner, hur Brunkeberg sjelf antände sina murbräckor, så,
Att hela Svithiod kring det hördes miler hundra,
tröstas Svea af Konung Carl XII,
- - som klappa ljuft sin flickas (nyss enkan Sveas) fagra haka
Satt henne i sin vagn och åkte så tillbaka — —
Sådan är från början till slut den långa tröttande Kunga-Skalden, hvars ton hvarken höjer sig öfver hvad man redan sett, eller möjligen kan
