Den här sidan har korrekturlästs
— 200 —
Israel Holmströms[1], eller Sofia Brenners eller Johan Runii, eller Grefve Johan Liljenstedts, eller von Rosenfeldts[2], eller Carl Eldhs[3],
- ↑ Holmström, född 1675, död 1708, befordrades
till KrigsRåd, efter att som General Auditör några år
hafva åtföljt armén. Hans större Poemer bestå af
tvenne Parentationer öfver Drottning Ulrika
Eleonora, 1693, och öfver Konung Carl XI, 1697, samt af
en solenn oration vid Konung Carl XII:s kröning
sistnämde år, och höja sig ej öfver samtidiga skrifter i
samma āmnen. Hans mindre stycken af Grafskrifter,
Visor och Suppliker äro lyckligare bevis af naivetet
och en rörlig versifikation. Hans lilla Grafskrift öfver
Konung Carl XII:s hund bör ej glömmas:
Pompe, Kungens trogna dräng,
Sof hvar natt i Kungens säng;
Sist af år och resor trötter
Led han af vid Kungens fötter.
Mången ung och fager mö,
Önskade som Pompe lefva;
Hundra hjeltar eftersträfva
Att få såsom Pompe dö. - ↑ Registret på tidens Poeter prydes äfven af RiksRådet Grefve Joh. Liljenstedts och Amiralen Verner von Rosenfeldts namn, hvilka lemnat efter sig små försök, den förra af ett religiöst slag, och den sednare af ett ganska verldsligt.
- ↑ Eldh, Aktuarie i Kongl. StatsKontoret, död 1727, har författat ett temligt antal Brud- och Grafskrifter, kände under namn af Myrten och Cypresser, och närmast jemförliga i värde med
starkt berömd för ett litet Poem kalladt en Sjömans olägenhet, der Målningen af en storm förekommer, som man funnit Virgilisk. Det är också sant, att Virgilius målat en storm.
