Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 4.djvu/207

Den här sidan har korrekturlästs
— 203 —

lättare att beskrifva den olikhet, som uppkommer hos Poeter genom saknaden af poetiska gåfvor, än den, som uppkommer hos Sångare genom saknaden af röst. Deras märkbara fel synas vara en viss ton af låg rolighet i deras Bröllopsverser, hvardaglighet i tankar, och tvungna ordspel i deras Grafskrifter, brist på värma och upphöjning i deras gudaktighets-qväden, lågt språk och matta utgjutelser i deras mångfaldiga Segersånger öfver Svenska vapnens framgång vid förra seklets början o. s. v. För bevisningens fordran torde göra tillfyllest, att af de mest berömda bland nyss uppräknade Skribenter, anföra ett eller annat bland deras mest berömda stycken. En noggrannare undersökning skulle bevisa mer än som behöfves och kanhända göra undersökaren misstänkt för det oädla nöje, som kunde finnas i återuppdagandet af deras redan bortglömda ofullkomligheter.

Helicons Blomster plåckade och vid åtskilliga tillfällen utdelte af Lucidor den olycklige, innehålla Bröllops-Lyckönsknings- och Grafskrifter samt några Andeliga Visor, författade på flera språk med långa löjliga titlar, sällsamma förvexlingar af Autors namn och osmakliga gåtor, tillhöriga BröllopsRimmen. Af dessa skrifter hafva i synnerhet tvenne gifvit sin författare en viss märkvärdighet: den ena en Brudskrift under namn af Giljare-qval, framgifven vid ett förnämt Bröllop och belönad med allmän anklagelse och arrest: den andra en