Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 4.djvu/209

Den här sidan har korrekturlästs
— 205 —

Ej något drik, lijkt gull, som älst så högt berömmes
Ej Trismegisti steen, m. m. — — —

kan frälsa från förgängelsen, som Babels Torn, Dianæ Tempel, Rhodis Rees, Mausoli grift och Jungfru Stryk måst undergå. Det är troligt, att några rader bland de öfriga, som åtminstone ha en förnuftig mening, verkat till skriftens beröm. Sådane äro till ex. dessa:

Then snabba hand, som förr med Pallas kunde kämpa
Och i hand-kånstig värk Arachnens klokhet dämpa
Är stälnad lijksom steen, lijk marmor och kristall
Förr meer än marmor hvijt, nu mer än marmor kall.
The fötter som så vijgt then trånga dygd-stijg trådde
Ok genom olyks-törn ok tistel kronan nådde,
Nu the i döden ej meer någon krafft förmå,
Måst till sitt hvilorum med andras fötter gå.

Det bör anmärkas, att Lucidor äfven författat Psalmer, hvilka, såsom sådana, ej sakna allt värde. Lucidor var kanske ej utan snille och var säkert ej utan kunskaper; men har vårdslösat med begge. Hans skrifter röja en viss vild energi, någon färdighet i Versifikationen, mycken oegentlighet i uttryck och en fullkomlig brist af granskningens möda. De synas med säkerhet bevisa hans oregelbundna lynne och hans sätt att författa vid Pokalen. Lucidor, eller, som hans rätta namn var, Lars Johanson, samtidig med Stjernhjelm och Columbus, var, efter hvad man påstår, naturlig son antingen af Fältherren Carl Gustaf Wrangel, eller af en