Sida:Svenska Parnassen band 2.djvu/410

Den här sidan har korrekturlästs

402

till att skicka dig i några sådana ärender som dessa, utan måste jag väl vänta, till dess mina lakejer fått sina kläder färdiga. Derför blif nu man här, Truls, och gå ej mera derefter.

Truls. Ja gerna, herre. Jag är väl så nöjd, att jag slipper till att löpa kring staden som en annan tok.

Jesper. Men nu skall jag åter fråga dig en ting, Truls. Du ser, att annat folk arbeta derpå till att bringa sig fram i verlden och att bli allt förnämare och förnämare karlar. Nu vet jag väl, alt du har mera tanke om dig, än att du skulle bli i alla dina dar en gemen dränglymmel. Derför vill jag nu fråga dig, om du ännu inte har tänkt, på hvad sätt du med tiden må kunna bli en annan karl, än du nu är.

Truls. En annan karl, än jag nu är? Jag vet inte, hur jag skall svara herrn derpå. Jag tycker så, att jag står mig rätt bra, sådan som jag nu är, och att jag har god helsa och god aptit både till att äta och dricka, när jag har något som smakar mig väl, så att jag inte annat kan säga herrn, än att jag härtills har trifts mycket väl i det skinnet, jag nu har, och att jag alltså väl är nöjd att bli alltjemt den, som jag nu är.

Jesper (för sig sjelf.) Nej hör på tocka gemena och nedriga tankar som sådant folk kan ha! De mena, när de må väl och kunna bra äta och dricka, så är dermed allt bestäldt. (Till Truls.) Nej, Truls, du förstår mig inte rätt. Min fråga går derpå ut, om du inte skulle ha lust att bli en sådan karl, som hade mera heder och anseende med sig, än du nu har, så att du af annat folk kunde bli ärad och respekterad.

Truls (för sig sjelf.) Vasslapperdibus! Heder och respekt, det låter temligen bra, och har jag tyckt derom i alla mina dar. (Till Jesper.) Jo, jag vore väl nöjd till att bli en sådan, som herrn talar om, men med det förord[1], att jag likafullt får behålla samma kropp och skinn, som jag nu har, efter jag alltid funnit mig väl deri, och sedan att jag jemte denna respekten, som herrn talar om, åtminstone ej må få mindre mat och dricka, än jag hitintills haft.

Jesper. Hå, dessa saker förstå sig af sig sjelf! Du ser ju, att fast jag blifvit öfverdiktatör, så är jag ändå samma kropp som förr.

  1. Förord = betingelse, vilkor.