Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/26

Den här sidan har korrekturlästs
18
OSCAR MONTELIUS.

I sammanhang med de ofvan omtalade bronskärlen böra vi betrakta dem, som burits af de i olika trakter af norra Europa funna små vagnarna af brons.[1] Tre sådana inom det nordiska området funna hafva till våra dagar blifvit bevarade, och i Böhmen har en dylik anträffats.

Den första upptogs ur en år 1843 undersökt stor grafhög vid Peccatel i Meklenburg, ej långt från Schwerin.[2] Kärlet, som ses fig. 17,[3] är prydt med flera rader små drifna bucklor, men har ej

  1. Se om dessa vagnar bl. a. Verhandl. der Berl. Anthrop. Ges. 1873, sid. 198; 1876, sid. 238; 1882, sid. 43. — Utom de här omtalade bronsvagnarna har man i mellersta och södra Europa funnit flera små vagnar af brons, hvilka visserligen bära eller burit kärl, men hvilka mer eller mindre skilja sig från de i det nordiska området funna (om dem från Italien, se här nedan). — Nyss anf. Verhandl., 1873, sid. 199. — Undset, Antike Wagen-Gebilde, i Zeitschrift für Ethnologie, 1890, sid. 49 följ. Från Cypern och vestra Asien äro också vagnar som burit kärl kända; några hafva varit stora, andra mindre. — A. Furtwängler, Ueber ein auf Cypern gefundenes Bronzegerät. Ein Beitrag zur Erklärung der Kultgeräte des Salomonischen Tempels. I Sitzungsberichte der philos.-philol. und der histor. Classe der k. bayer. Akad. d. Wiss., 1899, band II, häft. 3. — Om likheten mellan sådana bronsvagnar som den från Ystad och dem i Salomos tempel se dessutom Månadsbladet, 1873, sid. 55.
  2. Museet i Schwerin. — Lisch, i Meklenb. Jahrb., 9, sid. 369 följ.
  3. Den nedre, skuggade delen är tecknad efter den vid Ystad funna vagnen; motsvarande del af vagnen från Peccatel är alldeles liknande. Det å den sistnämnda stående kärlet är i kontur tecknadt fig. 17.