Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/32

Den här sidan har korrekturlästs
24
OSCAR MONTELIUS.

öfverensstämma både i storlek och utseende med dem på vagnen från Peccatel.

Redan år 1740 hade man funnit två små bronshjul i en urna nära Frankfurt an der Oder.[1]

Af helt annat slag äro de små hjulliknande, med en ögla försedda bronsprydnader, som hittats i Norden,[2] liksom i andra delar af Europa. De hafva burits som symboler af solguden, på samma sätt som de små silfverhammare,[3] hvilka under vikingatiden af våra Torsdyrkande förfäder buros som symboler.

⁎              ⁎

Särskild uppmärksamhet förtjenar ett stort antal inom södra delen af det nordiska området funna bronsskålar af samma slag som fig. 22; de äro, liksom de förut omtalade kärlen, prydda med större och mindre drifna bucklor samt försedda hvar och en med ett pånitadt handtag.

Originalet till fig. 22 är upptaget ur en torfmosse, »Ögemose», vid Kirkendrup på Fyen tillsammans med fyra alldeles dylika skålar, samt två hängkärl och åtskilliga andra saker, allt af brons.[4] Med undantag af de fem förstnämnda skålarna äro alla de andra

  1. Undset, anf. arb., sid. 175.
  2. Ett sådant hänge i form af ett hjul med åtta ekrar är afbildadt i Årböger f. nord. oldkynd., 1876, sid. 294, fig. 45.
  3. Montelius, Solgudens yxa och Tors hammare, i Sv. Fornm. förening:s tidskr., 10:de bandet, sid. 277 följ.
  4. Nationalmuseet i Kjöbenhavn. — Madsen, anf. arb., II, pl. 21 och 22.