i skatt 1 mård, såsom fallet var med alla fjällappar i denna lappmark, under det att bland granlapparne två tillhopa utgjorde 1 mård. Clemet Persson utgör dock detta år och flere andra äfven 1⁄2 ℔ gäddor.
Att de lappar, som på 1560-talets senare del funnos i Jämtlands fjälltrakter, voro från Piteå lappmark, lärer härmed vara till fullo bevisadt. Om det sätt, hvarpå de »dragit» till Jämtland, får man en vink, då det i Piteå lappmarks räkenskap för år 1569 talas om 2 resterande mårdar, som belöpte sig på »två lapper som Rymde äre». Att rymning äfven annars kunde förekomma, ses af samma lappmarks räkenskap för år 1573, då för lappen Tomas Nielsson i Semisierff finnes antecknadt ordet Rymptt. I de nordligare lappmarkerna förstodo på det 7-åriga krigets tid somliga lappar att genom val af vistelseort undandraga sig skatten till svenska kronan.
Då de nämnda jämtländska lappfamiljerna voro från Piteå lappmark, hafva vi sett efter, om de senare kommo dit igen. Så skedde ock. I räkenskapen för denna lappmark för år 1571 förekommer under Laijs by och sist i denna följande rubrik:
The som haffua varitt borthe I någre år ere nu Igen komne mz sin skat för 70 oc 71:
| 2 | mårdar | Oloff Jonsson. |
| 2 | » | Morthen Olsson. |
| 2 | » | Nils Olsson. |
| För 71 | ||
| 1 | mård | Nils Andersson. |
För året därpå skatta dessa män en mård hvar såsom andra fjällappar.
⁎
Dessa äro de underrättelser, som vi lyckats förskaffa oss om Jämtlands lappmark på 1560-talets senare hälft. Hufvudsumman är, att vi se lappar flytta in i landskapet, men äfven draga därifrån. I den nämnda uppsatsen om lapparnes ålder i södra Norrland sökte vi leda i bevis, att lappar funnits i dessa trakter ända från hedenhös. Denna åsikt kan synas vederlagd genom de här
