kring det gamla Åbo slott skall uppföras, såvida i en framtid förslag till en sådan komme att väckas, t. ex. för att omgärda den trädgård, som numera tillhör slottet.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 510 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 34. Tinnkrönt torn från stadsmuren i Visby. |
Hvad tinnarna å slottsgaflarna i Åbo beträffar, så äro de barn af en långt senare tid än de tinnar vår teckning utvisar. Tinnarna hade från en militärteknisk nödvändighet blifvit ett dekorativt element. Först användes de på horisontala linier, senare däremot endast på stigande. I en gafvel bildade de hvad som i arkitekturen kallas en »trappgafvel». Dessa trappgafveltinnar finnas arrangerade på flera sätt, vanligast såsom uti fig. 36, och är det ungefärligen denna form jag för min del ville förorda till användning vid en blifvande restauration af Åbo slott.
I ett afseende står Åbo slott alldeles ensamt bland alla nordiska medeltidsborgar. I norra flygeln af slottet finnes mellan slottets äldsta kapell, den senare så kallade Nunnekyrkan (i öster), och de rum, som beboddes af hertig Johan (i väster), en trappuppgång och korridor, hvilka äro ganska egendomliga i sitt slag. I det ofvannämnda kapellet inskjuter en murmassa, hvilken redan i ritningarna af 1770 angifves som kompakt mur. Undertecknad hade
