Fasaderna till Åbo slott ha också i dess välmaktsdagar icke sett bättre ut än hvad i dessa tvenne fasadpartier anges. Borgens egenskap af att i första rummet vara en fästning, tillät ingen yttre utsmyckning. Icke ens de enkla nischerna från slottet i Tavastehus eller de stafverk, som i denna borg pryder en af ingångsdörrarna, se fig. 18, kom här i fråga. Först sedan borgen blef en furstebostad under Johan III:s tid, 1556—63, får den äfven till sitt yttre en utsmyckning, som gör, att den ej längre har utseende af en enda klumpig massa.
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 529 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 54. Porttorn vid yttre muren till Viborgs slott. Delvis efter en gammal teckning. |
Medan den fullt utbildade renässansens konstnärer sökte skönheten i byggnaden i det målmedvetna, symmetriska liniespelet, i detaljutsmyckningen, i de horisontellt dragna listverken, stod ungrenässansens konstnär ännu inne i medeltidens gotik och öfvergångstid och sökte och