två grepar af jern; öfverkanten är böjd om en trind träring och bandens antal 9. I samma hög påträffades 50 lerkärl, omkring 60 samlingar af brända ben jämte nålar af brons och jern, m. m. Cistan, som endast innehöll brända ben, stod en fot djupare än ett af lerkärlen.[1]
År 1845 uppgräfdes en väl bevarad cista (fig. 56) ur en liten grafhög vid Pansdorf helt nära Lübeck.[2] Den stod i en af flata stenar bildad kista och innehöll brända ben, bland hvilka en jernknif låg. Denna cista har två rörliga grepar af brons och 12 band, utom öfverkanten, hvilken är böjd om en jernten. Knifven är af samma form som några i Norden funna bronsknifvar från slutet af bronsåldern.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 58 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 56. Pansdorf, nära Lübeck. 1⁄7. |
Från en grafhög vid Schabernack, nära Meyenburg i nordvestra Brandenburg, ej långt från Meklenburgs gräns, har man ock ett stycke af ett dylikt bronskärl.[3] Stycket är dock så litet, att man ej kan se, om äfven denna cista haft två rörliga grepar.
- ↑ Einfeld, anf. afh., sid. 38—41.
- ↑ Museet i Lübeck. — Mecklenb. Jahrb., XXXV, sid. 121; Photograph. Album der Ausstellung zu Berlin 1880, V, pl. 4. — Mestorf, Vorgeschichtliche Alterthümer aus Schleswig-Holstein, fig. 346 (knifven är afbildad fig. 346 c). — Det beror på ett misstag, då man antagit, att de streck, som ses vid öfre kanten af cistan, skulle vara etruskisk skrift.
- ↑ Virchow, i Verhandl. d. Berl. Anthrop. Ges., 1874, sid. 162, och 1875, sid. 198 (analys: 12,93 % tenn, 0,16 % bly; ingen zink).
