En situla (fig. 59) af den i Italien vanliga formen är funnen vid Ullstrup nära Slagelse på Sjælland; den skall hafva innehållit brända ben.[1] Intet annat anmärkningsvärdt fanns på samma ställe. Kärlet bildas af ett hopböjdt stycke brons, hvars kanter äro förenade genom en lodrät rad nitar med flata hufvud; öfverkanten är böjd om en rund jernten, och derinvid äro öglorna för en grepe fastnitade.
En alldeles dylik brons-situla är funnen vid Reichenau uti den i sydöstligaste delen af provinsen Brandenburg, nära Schlesiens gräns, belägna kretsen Sorau.[2]
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 63 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 60. Bayern. 1⁄5. |
En tredje, likaledes alldeles dylik situla är också känd från det nordiska området. Den är funnen vid Alt-Grabau i kretsen Berent, West-Preussen.[3] Den innehöll, liksom den danska, brända
- ↑ Nationalmuseet i Kjöbenhavn (n:o 16367). — Engelhardt, i Årböger f. nord. oldkynd., 1875, sid. 9, fig. 7.
- ↑ Märkisches Museum i Berlin (n:o II, 8902). — Uudset, auf. arb., sid. 171. — Där omtalas också, att ett annat alldeles liknande bronskärl skulle vara funnet i samma trakt; möjligen är det dock samma kärl.
- ↑ Museet i Danzig. — A. Lissauer, Alterthümer der Bronzezeit in der Provinz Westpreussen und den angrenzenden Gebieten (Danzig 1891), sid. 17, pl. VIII fig. 1.
