Saxo, hvilken flitigt som väl ingen samlade danska sägner, intet känner om flera af de strider, i hvilka Ynglingatals danskar öfverväldigat svenskarne. En af Olrik utarbetad lista öfver svenska konungar ur Saxos danska historia ger oss från början till slut andra namn än Ynglingasagans. Hade Saxo känt — och det vill väl ungefär säga detsamma, som om man säger, hade man i Danmark känt — denna skara af danska segrar öfver svearne, hade Saxo säkert icke underlåtit att infoga dem i sin historia.
Då Ynglingatal diktades i Britannien, hade danskarne redan sedan ett hundratal år gjort sig hemmastadda i landet, och de kunde då ej gärna hafva undgått att lära känna de där florerande poetiska traditionerna eller med andra ord de lefvande angelsaxiska hjältedikterna. Nu funnos bland dessa dikter hela serier, som handlade om just danskarne själfva samt om svearne och om svearnes strider med geaterna. För dessa nykomna danskar, af hvilka en stor part utgjordes af jutar, och som själfva hade i frisk erinran de ständiga och svåra striderna med svearne, var geaternas nationalitet klar. De uppträdde i dikterna som förbundna med danskarne och som oförsonliga fiender till svearne. Tydningen af geatas såsom jutar var således fullkomligt naturlig.
Huru fördanskad den angelsaxiska traditionen blifvit vid den tid, då den omhändertogs af den skandinaviske ärediktaren, framgår af växlingen i användandet af daner och jutar, i fall, då den angelsaxiska källa, ur hvilken hans föregångare öst, tydligen haft geater. I verserna om Ottar äro svearnes fiender »daner», i verserna om Östen »jutar». Detsamma gäller betecknandet af svearnes konungar med ömsevis Skilfingar, enligt den äldre angelsaxiska traditionen, och Ynglingar, enligt den nordiska vikingatidens. I verserna om Egil kallas sveakonungen Skilfing, i verserna om Adils och Ingjald Yngling. Tydningen geater=jutar har äfven fört med sig, att händelsernas skådeplats ofta blifvit Jylland, hvilket låg nära till hands särskildt i händelse ortnamn, liknande de jylländska förelegat i de ursprungliga angelsaxiska dikterna, i prosan om Jorunds och Eriks seger, i verserna om Jorunds fall, i prosan och verserna om Ottar. Det »Öland», som omtalats i den angelsaxiska källan, fördanskas till Frodes Öland (Själland) i Ynglingasagan i verserna om Ottar. Den ombildning, de angelsaxiska traditionerna undergått, förklarar, huru åtskilliga drag kunnat så fullständigt förvanskas. Så införes geaten Hygilac såsom konung i Svealand,