bucklor eller punkter. Den tredje skölden har andra sirater. På de två bältena ses menniskor och fyrfota djur m. m., likaledes af drifna, större och smärre punkter.
⁎
Inom det nordiska området har man också funnit flera bältebeslag och dylika föremål af tunna, hamrade bronsband med drifna ornament.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 75 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 72. Långbro, Södermanland. 3⁄4. |
Ett sådant bronsband (fig. 72) upptogs 1859 ur en liten torfmosse vid Långbro i Vårdinge socken, Södermanland, tillsammans med glasögonformiga spännen, halsringar och andra nordiska arbeten från slutet af bronsålderns 5:te period.[1] Detta band, som har fyra runda hål i hvardera ändan, är prydt med drifna sirater: rader af smärre bucklor och deremellan en rad koncentriska kretsar.
Ett dylikt bronsband (fig. 73) med drifna sirater — större och smärre bucklor, bildande dels långsgående rader, dels mellan dessa en stor zigzaglinie, — uppgräfdes ur en torfmosse i Årby socken på Sjælland jemte två nordiska hängkärl från den 5:te perioden af bronsåldern.[2] Ändarna på detta band äro raka.
- ↑ Statens Historiska Museum (n:o 2674). — Montelius, i Antiqvarisk tidskrift för Sverige, 3, sid 258. — Sv. forns., fig. 237. — Till fyndet hörde äfven en stor tennring.
- ↑ Nationalmuseet i Kjöbenhavn (n:o 11663). — Madsen, Broncealderen, Suiter, pl. 32 fig. 10. — Neergaard, i Nordiske fortidsminder, h. 3, sid. 101, fig. 19. — Undset, anf. arb., sid. 318, pl. XXIX, fig. 5. — För hängkärlen se Montelius, Om tidsbestämning inom bronsåldern, sid 252.
