skålar af guld. Äfven andra fynd tala för, att sådana guldskålar varit tempelkärl.[1]
En annan fråga är, om nordborna fäst någon religiös betydelse vid de ornament, som pryda bronskärlen.
Säkert är, att några af dessa ornament — bland andra just de, som ses på Bjersjöholmskärlet, — ursprungligen haft en sådan betydelse. Det hjulformiga ornament med två fogelhalsar, som ses såväl på nyssnämnda kärl som på flera andra, är nämligen, såsom jag och andra för många år sedan visat,[2] en barbarisk efterbildning eller ombildning af ett välbekant egyptiskt, af den phoeniciska konsten upptaget motiv (fig. 77): den af två Uræus-ormar omgifna eller på en båt farande solskifvan.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 79 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 77. Phoenicien. |
Samtidigt fäste jag också uppmärksamheten därpå, att sammanställningen af kretsar och foglar, såsom denna visar sig t. ex. på fig. 68, måste tillskrifvas en inverkan af egyptiska förebilder. I den egyptiska konungatiteln betecknades ju, såsom bekant, genom en rundel (solskifvan) och en fogel (en gås), att konungen var Ra’s, solgudens, son.
Då äfven här i Norden, redan långt före den tid, till hvilken dessa bronskärl böra, hjulet var en symbol af solen,[3] anser jag det
- ↑ Montelius, Les temps préhistoriques en Suède (Stockholm 1895), sid. 120.
- ↑ Montelius, i Månadsbladet, 1889 (tryckt 1890), sid. 135. Då hade jag inte märkt, att Undset i Annali dell’ Instituto, 1885, sid. 78, delvis hade i korthet uttalat samma åsigt, att detta ornament står i samband med den af Uræusormar omgifna solskifvan. Sedermera behandlade han denna fråga utförligare i Zeitschrift für Ethnologie, 1891, sid. 243.
- ↑ Montelius, i Archiv für Anthropologie, band XXVI (Braunschweig 1899), sid. 35.
