Deremot känner jag ej från den 3:dje perioden några bronser, prydda med rader af större och smärre bucklor.
De med ornament af sistnämnda slag prydda bronsskålarna (fig. 22) äro från början af den 4:de perioden, såsom fyndet från Ögemose visar.
Vid Hajdú-Böszörmény fann man en bronsskål af samma slag (fig. 24) tillsammans med bronskärlet fig. 11. Dessa båda typer hafva således förekommit samtidigt, om än skålen kan vara något äldre än det stora kärlet. Detta senare måste i sin ordning vara samtidigt med de alldeles dylika kärlen från Unter-Glauheim, Granzin och Siem. Då ornamenten på dylika kärl fullkomligt likna dem på kärlen från Bjersjöholm och Lavindsgård, måste de sistnämnda också förskrifva sig från samma tid och följaktligen vara samtidiga med den 4:de perioden af vår bronsålder.
Att de verkligen förskrifva sig från den 4:de perioden, och sannolikt snarare från dennas senare än förra del, bevisas också af ett par fynd från den tiden, hvilka innehålla sådana halfklotformiga bronskärl med korsformiga grepbeslag som fig 44. Sådana fynd äro de från Vester-Skjerninge och Hvedholm. Att dessa kärl äro samtidiga med dem från Bjersjöholm, Lavindsgård och Siem, visas af fynden från Unter-Glauheim och Hajdú-Böszörmény.
Något yngre än kärlen från Bjersjöholm och Lavindsgård antar jag dem från Prenzlawitz, Unia och Rörbæk vara, dels emedan formen är något olika och mera utvecklad (på fig. 3 och 4 ses en fot, under det att fig. 1 icke har någon sådan), dels emedan de senare äro prydda med drifna koncentriska kretsar, ett ornament som icke finnes å de förra, men som under den följande tiden ofta förekommer.
På det stora kärlet från Unter-Glauheim ses visserligen koncentriska kretsar (fig. 10), men de skilja sig i ett vigtigt afseende från dem, som nu äro i fråga. De koncentriska kretsarna på fig. 10 äro nämligen, i likhet med de stora hjulen på fig. 1, 2 och 8, bildade af punkter, ej såsom på fig. 4 och 14 af hela linier; i båda fallen hafva vi visserligen drifna ornament, men de göra ett väsentligen olika intryck genom det olika sätt, hvarpå de utförts.
Bronskärlet från Rossin (fig. 14) har alldeles sådana sirater som det från Prenzlawitz, med koncentriska kretsar, men kärlet från Rossin visar sig just genom sin form höra till öfvergångstiden mellan den, då halfklotformiga kärl som fig. 45, och den, då
