Hvad den första perioden, den äldre jernålderns förra del, beträffar, kan jag om den fatta mig helt kort här, emedan några föremål med runinskrift icke äro kända från densamma.
Början af denna period motsvarar slutet af »Hallstatt-tiden» i länderna norr om Alperna, och den återstående delen röjer inflytande af den smak, som under århundradena närmast före Kristus, »Tène-tiden,» herrskade i mellersta Europa[1].
Ännu torde man väl icke[2] från Skandinavien känna något Tène-spänne af det äldsta slaget, med en uppböjd ända, som ej når fram till bågen, eller når fram till, men ej omfattar denna (fig. 1)[3]. Men man har träffat några spännen, hvilkas tillbakaböjda ända omfattar bågen utan att vara sammanvuxen dermed. Denna typ (fig. 2) har i norra Italien och i Schweiz visat sig tillhöra det tredje århundradet före Kristus. Fynden vid Bologna göra det nämligen otvifvelaktigt, att typen fanns der före början af det 2:dra århundradet, då staden blef en romersk koloni; och flera spännen af denna typ hafva hittats vid La Tène, på samma djup som ett par galliska guldmynt, hvilka måste hänföras till det 3:dje århundradet, emedan de äro så goda efterbildningar efter mynt präglade vid midten af det 4:de århundradet för den makedoniska konungen Filip, Alexander den stores fader, att de ej torde vara många mansåldrar yngre än dessa. De stå också förebilden betydligt närmare än de keltiska mynt, hvilka på goda skäl anses förskrifva sig från förra hälften af det 2:dra århundradet.
Då några af de i Norden funna Tène-spännena äro så lika de nu i fråga varande italienska och schweiziska, att de skulle kunna förvexlas med dem, måste vi hänföra äfven de förra till det 3:dje århundradet.
De yngsta spännena af samma typ samt många spännen, på hvilka den tillbakaböjda ändan hunnit växa fast med bågen höra till det 2:dra århundradet, under det att de öfriga spännena af sistnämnda typ (fig. 3) tillhöra det 1:sta århundradet före Kristus.
- ↑ Die Kultur Schwedens in vorchristlicher Zeit, sid. 88. Jfr. Månadsbladet 1885, sid. 81.
- ↑ Om tidsbestämning inom bronsåldern, sid. 192, der citat för här omtalade fynd och andra förhållanden anföras.
- ↑ Montelius, Spännen från bronsåldern och ur dem närmast utvecklade former i Antiqvarisk tidskrift för Sverige, 6: 3 fig. 181—185.
