Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/588

Den här sidan har korrekturlästs
254
OSCAR MONTELIUS.

med andra fynd visar emellertid, att grafvarna vid Himlingöie, hvilka naturligtvis ej alla äro fullkomligt samtidiga, förskrifva sig från det 4:de århundradet och tiden närmast deromkring.

Hvad särskildt de båda här uppgräfda silfverbägarna beträffar, så hafva vi i fyndomständigheterna intet skäl att anse dem vara nedlagda i jorden senare än de vid Vallöby. De förra lågo nämligen jemte en bronsskopa och dithörande sil lika fig. 376 i Sv. forns, och ett glaskärl utan sirater i det bronskärl, som är afbildadt fig. 304 i Worsaae’s Nordiske oldsager[1]. Spännet fig. 16 och de andra föremålen af yngre typer än de från Vallöbygrafven äro icke funna på samma ställe i Bannehöi som de nyssnämnda kärlen.

Ett spänne likt fig. 6 låg i en graf vid Nordrup nära Ringsted på Sjælland tillsammans med en denar från Antoninernas tid och några andra föremål[2]. Då myntet endast är litet nött på midten, kan grafven ej gerna vara yngre än från det 3:dje århundradet.

Två spännen, det ena närmast likt fig. 8, det andra likt fig. 10, lära vara upptagna ur en graf på Vallstenarum i Vallstena socken, Gotland, tillsammans med en silfverring af samma form som fig. 348 i Sv. forns., ett romerskt silfvermynt m. fl. saker[3]. Myntet är en denar, med kejsarinnan Faustina den yngres bild och således prägladt under senare hälften af det 2:dra århundradet. Det är visserligen ganska nött, men ej utslitet. Silfverringen liknar både genom sin form och sina sirater den guldring, som är afbildad fig. 342 i Sv. forns. och som är funnen vid Valla i Klinte socken på Gotland jemte ett föga nött guldmynt prägladt for Titus år 71.

En guldarmring liknande den från Vallöby, men af något yngre typ, är funnen i en graf vid Varpelev på Sjælland tillsammans med ett guldmynt prägladt för kejsar Probus (276—282), en präktig skål af blått glas med silfverinfattning och grekisk inskrift, några andra glaskärl m. m.[4] Myntet, som är försedt med ögla, är något

  1. Engelhardt i anf. Memoires, sid. 269.
  2. Enligt benäget meddelande af d:r Henry Petersen i Kjöbenhavn, som sjelf gjort fyndet.
  3. B. E. och H. Hildebrand, Teckningar ur Svenska Statens Historiska Museum, häft. 3 pl. 1 och sid. 2.
  4. Engelhardt, Skeletgrave på Sjælland i Årböger f. nord. oldkynd. 1877, sid. 352.