Den tvärstång, kring hvilken nålens öfre ända är spiralformigt upplindad, är i början ganska smal, men blir snart tjockare och slutar i runda knoppar; äfven spännets öfra ända afslutas med en dylik knopp. Småningom växer tvärstången ihop med spännets hufvuddel, och nålen blir fäst på dess baksida (fig. 13). Fig. 12 visar en märklig öfvergångsform, som vid flyktigt påseende liknar fig. 13, men på hvilken tvärstången ännu icke är fastvuxen utan såsom förut omgifven af spirallindning (se fig. 12 a).
Ett spänne af en mellan fig. 11 och 12 stående form är funnet i en graf vid Åk i Romsdalen tillsammans med flera saker, bland hvilka jag nu endast nämner en barbarisk efterbildning efter ett af kejsar Magnentii guldmynt[1]. Då denne kejsare regerade vid midten af det 4:de århundradet, (350—353), böra vi hänföra grafven antingen till senare hälften af detta århundrade eller, kanske snarare, till förra hälften af det 5:te.
Att spännena af typen fig. 13 höra till 5:te århundradet, kunna vi sluta deraf, att de å ena sidan äro yngre än formerna fig. 11 och 12, och att de å andra sidan af mångfaldiga förhållanden visa sig vara äldre än de former, som äro karakteristiska för det 6:te århundradet. Härvid tänker jag naturligtvis endast på de spännen, som i allt väsentligt likna fig. 13, ej på sådana yngre former som fig. 180—182, 184, 186 och 187 i 4:de delen af Antiqv. tidskr. f. Sverige.
Genom tvärstångens fästväxande uppstod äfven typen fig. 14[2]. Vi hafva redan sett (sid. 243), att ett spänne af denna form vid Lengerich i Hannover hittats tillsammans med en mängd mynt, som visa att det nedlagts i jorden under senare hälften af det 4:de århundradet. — Ett spänne, som är af samma hufvudform, men som genom nålhylsans klumpiga utseendet visar sig vara yngre, låg i den år 481 aflidne konung Childerich I:s graf.
⁎
Ur typen (fig. 16 och 17) utvecklade sig de stora, ofta särdeles präktiga spännen, som äro utmärkande för den yngre jernålderns förra del (fig. 20—26).
