(491—518), visa nästan inga spår af nötning; två af de äldre äro visserligen ganska mycket, men de öfriga endast föga nötta[1].
Häraf kunna vi, utan fara för att misstaga oss, draga följande slutsatser: De på Elsehoved funna sakerna äro nedlagda i jorden under det 6:te århundradet, troligen under dess förra hälft. Till den tiden höra spännen af jemförelsevis så sen typ som fig. 26. De äldre spännena som äro lika fig. 24 (samt 21 och 22) måste då förskrifva sig från det 5:te århundradet.
Det skulle föra oss för långt att redogöra för åldern af de spännen, som äro af yngre typer än fig. 26, äfvensom för öfriga kronologiska förhållanden under det 7:de århundradet och följande tid. Vi kunna ock stanna här, emedan vår uppgift endast är att söka utreda de äldsta runinskrifternas ålder, och emedan man lätt finner, att dessa i alla händelser äro äldre än sistnämnda århundrade.
⁎
Efter denna öfversigt öfver de vigtigaste resultat, hvartill man enligt min åsigt kan med de medel, som nu står fornforskaren till buds, komma i fråga om tidsbestämningen för den del af Nordens jernålder, som motsvarar det första halfva årtusendet efter Kristus, skall jag nu söka besvara den frågan: För hvilka nordiska runinskrifter från denna tid kan åldern närmare uppgifvas? Det torde knapt behöfva tilläggas, att nu endast är fråga om de upplysningar i afseende på inskrifternas ålder, hvilka kunna på arkeologisk väg erhållas, icke om dem som inskrifternas språk gifva.
De vigtigaste från Norden — med inberäknande af Slesvig — nu kända runinskrifter, som förskrifva sig från nämnda tid[2], äro ristade på:
- Stenar (grafstenar).
- Åtskilliga föremål, upptagna ur Thorsbjergs och Nydams mossar i Sönderjylland, samt ur Kragehul mosse och Vimose på Fyen.
- Det ena af de vid Gallehus i Sönderjylland funna guldhornen.
- Några spännen, af hvilka ett är funnet vid Himlingöie på Sjælland, ett vid Ethelhem på Gotland och ett vid Fonnås i Hedemarken.
