Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/603

Den här sidan har korrekturlästs
269
RUNORNAS ÅLDER I NORDEN.

svärdsfästenas form. — Runor äro ristade på ett spjutskaft (en lång inskrift) och ett tyvärr sönderbrutet knifskaft, båda af trä; dessutom hafva runinskrifter funnits på ett par under förra århundradet hittade, men numera förkomna föremål af trä och horn.

Det vid Gallehus i Sönderjylland uppgräfda, präktiga guldhornet med en runinskrift kring den bredare ändan finnes, som bekant, ej längre qvar. Det anträffades år 1734 helt nära det ställe, der man 1639 hade hittat ett dylikt guldhorn, hvilket liksom det förra var betäckt med figurer, men saknade runor. Båda hornen bortstulos och nedsmältes i början af detta århundrade, hvilken stora och oersättliga förlust särskildt med hänsyn till den nu föreliggande frågan är så mycket mer att beklaga, som figurernas form och det sätt, hvarpå de varit framstälda, är det enda medel vi hafva att bestämma dessa dyrbara arbetens ålder. Nu äro vi uteslutande hänvisade till några under 1600- och 1700-talen utförda teckningar af hornen, men de kunna hvarken hafva nödigt vitsord eller gifva oss alla de upplysningar, som vi hade fått af originalen. Af teckningarna och beskrifningarna kunna vi emellertid se, att figurerna dels varit gjutna eller drifna och nitade på hornen, dels varit graverade eller inslagna med stämplar. Så vidt man nu kan döma, hafva dessa figurer både i stil och arbetssätt så stor likhet med dem, som pryda några i Thorsbjergs mosse funna saker[1] samt de här ofvan omtalade silfverbägarna från Vallöby och Himlingöie, att man icke — från arkeologisk synpunkt — synes hafva något skäl att hänföra guldhornen till en nämnvärdt senare tid. Jag anser derför, att man, så länge det oriktiga deri icke är klarligen bevisadt, bör hänföra guldhornen till tiden omkring år 300 eller till förra hälften af det 4:de århundradet.

Af skäl, som vi redan lärt känna, måste det runristade spännet (fig. 16) från Himlingöie tillhöra det 4:de och spännet från Fonnås, hvilket närmast liknar fig. 24, det 5:te århundradet. Till samma århundrade, eller senast omkring år 500, hör utan tvifvel äfven spännet från Ethelhem, hvilket är närmast likt fig. 22.

De många med runinskrifter försedda guldbrakteaterna — åtminstone de allra flesta af dem — förskrifva sig, såsom vi sett, från det 5:te och förra hälften af det 6:de århundradet.

⁎              ⁎
  1. Engelhardt, Thorsbjerg mosefund, pl. 6 fig. 1, pl. 7 fig. 7 o. pl. 11 fig. 47.