Utrymmets knapphet har ej tillåtit mig att framlägga allt det, som skulle kunna sprida ljus öfver de kronologiska förhållandena här i Norden under den förra hälften af årtusendet närmast efter Kristus. Jag har derför sökt utvälja de säkraste och mest upplysande fynden, samt de mest bevisande typologiska förhållandena.
Så mycket torde emellertid genom den nu gjorda framställningen vara vunnet, att man lättare än förr kan granska riktigheten af de skäl, som från arkeologisk sida åberopas vid bestämmandet af de äldsta nordiska runinskrifternas ålder.
Om de resultat, till hvilka vi i det föregående kommit, visa
sig vara riktiga, höra de med runinskrifter försedda:
| sakerna från Thorsbjergs mosse | ⎫ ⎬ ⎭ |
till det 3:dje århundradet (eller senast tiden omkring år 300). |
| sakerna» från» Vimosen | ||
| sakerna» från» Nydams mosse | ⎫ ⎪ ⎪ ⎬ ⎪ ⎪ ⎭ |
till det 4:de århundradet (eller senast tiden omkring år 400). |
| sakerna» från» Kragehul mosse | ||
| Guldhornet från Gallehus | ||
| Spännet från Himlingöie | ||
| Stenen vid Einang | ||
| Stenen vid Stenstad. | ⎫ ⎪ ⎪ ⎬ ⎪ ⎪ ⎭ |
till det 5:te århundradet (eller senast tiden omkring år 500). |
| Spännet från Fonnås | ||
| Spännet från Ethelhem | ||
| Många guldbrakteater | ||
Härvid bör blott märkas, att den ordning i hvilken de särskilda, till hvarje århundrade hänförda sakerna, här äro upptagna, icke angifver deras inbördes ålder inom århundradet.
De äldsta från Norden nu kända runinskrifterna tillhöra således det tredje århundradet efter Kr. f., men emedan de redan då förekomma på sådana föremål som vapen, verktyg och dylikt, kunna vi på goda grunder anse runornas bruk hafva blifvit infördt här åtminstone några mansåldrar tidigare. Att vi från denna allra äldsta runtid ej för närvarande ega några minnen af våra förfäders skrifkonst, bör icke kunna väcka vår förvåning.
