Schane”, måste anses ega fullt vitsord, hvilket deremot ej kan vara förhållandet med sådana öfverskrifter och andra upgifter, som förekomma i afskrifter och ofta äro uppenbart oriktiga. Till sådana opålitliga upgifter kan, såsom förut (sid. CXXII) blifvit i förbigående anmärkt, äfven räknas den, som förekommer i flera gamla handskrifter af stadsrätten, hvaribland den både af K. Ancher och K. Rosenvinge till grund för texten lagde cod. 9, att denna stadsrätt gäller ”på alla ställen der köpstadslag hålles i Danmark”; en upgift som, i sig sjelf uppenbart ogrundad, enär städer i särskilda delar af Danmark hade egna stadsrätter[1], icke heller bestyrkes af något i handskrifterna förekommande stadsnamn. Dock kan det ej bestridas att denna stadsrätt blifvit begagnad som subsidiär rätt i åtskilliga städer utom dess egentliga område. Att förhållandet varit sådant, kan slutas deraf, att den ofta förekommer i handskrifter som innehålla Selandslagen men ej Skånelagen[2]; också har i en handskrift (cod. 30), som i 16:de århundradet tillhört en Borgmästare i Helsingör, namnet Malmö i cap. 1 blifvit af senare hand ändradt till hellsingör, likasom i cap. 55 skanæ till sieland[3]. Att denna stadsrätt blifvit mycket begagnad ännu sedan i 15:de århundradet flera allmänna stadsrätter för Danmark hade blifvit utfärdade, derom vitnar den stora mängd ännu i behåll varande handskrifter från 16:de århundradet och ännu yngre.
Jag kommer nu till de i femte afdelningen af detta verk tryckta särskilda
stadgar, som jag ansett böra här meddelas. Hvad först angår den under N:r
1 tryckta förordningen af K. Knut om dråp m. m., är här att anmärka dess
datum: Anno Mo CCo J ... quinto kalendas Januarij, hvilket kunde anses
betyda den 28 December 1201. Under detta datum uptages ock brefvet af
Liljegren[4], som dock anmärker att ”enär ärkebiskopen Absalon, hvilken
såsom närvarande åberopas, dog d. 21 Mars 1201, torde här begagnats ett
mindre vanligt, dock i Danska Kongl. diplomer förekommande beräkningssätt, att
med Kalendæ utmärka dagar i den angifna (i stället för den föregående)
månaden, då således härmed skulle antydas d. 5 Jan.” Bring uptager i en
öfverskrift, som nedanför skall anföras, det i brefvet upgifna datum utan
förklaring. Deremot angifver K. Ancher[5] det rätta datum den 28 December
1200, utan att dock tillkännagifva huru saken kan så förklaras[6].
- ↑ K. Ancher antager att ”af gamle danske Stadsretter har den Schlesvigske, Roskildske, Ribeske og Helsingborgske deelt Riget imellem sig; den förste har regjeret i Sönderjylland, den anden i Sjelland, den tredie i Nörrejylland, den fjerde i Skaane”. Jurid. Skrifter, II. sid. 695.
- ↑ T. ex. codd. 34–36, 39 &c. i min förtekning. I en handskrift, cod. 56, förekommer denna stadsrätt tillsamman med Jutska lagen.
- ↑ Jfr. not. 14 sid. 400; not. 11 s. 426; VSjöR. föret. sid. LVI not. 1.
- ↑ Svenskt Diplomat., I. sidd. 143 o. följ.
- ↑ Jurid. Skrifter, I. sid. 278.
- ↑ I företalet till sin Lovhistorie (Jurid. Skrifter, I. sidd. XVII, XVIII) anmärker han att årtalet är tillsatt i K. Knuts förordning, och att ”man har i adskillige Tider hos os beregnet Aarene paa adskillige Maader”; men han anför ingen ting som tjenar till förklaring af ifrågavarande datering. Möjligtvis har han hänfört årtalet 1201 till ordet Januarij (då datum skulle
