...
Folkfræls, adj. (AS. folc-fry) fri (man), som är berättigad att bära vapen och med andra fria män gå i krig. f. hion, han (n. þrælin) var egh f., ÖG.*
Folkland, fulkland, n. 1) landskap (Isl. =). -da mællum, mällan Västmanland och ett annat landskap, VM.* Jfr. Folklands mæn, -næmd, -syn. 2) i synn. en af de tre hufvuddelar (ursprungligen tre lagsagor) som, jämte den närmast hafvet belägna landsträckan (Roþin), tillsamman utgjorde Upland. U.* )( laghsagha, U.* þry uplanda f., U.* þry f. (þæt ær tiunda land ok attunda land ok fiæþrunda land), U.* SM.* þæn ær -dinu raþer (= folklands hærra), fore -de (ɔ: fore folklands mannum l. a folklands þinge), U.* Då det gamla Upland, Svearnes äldsta hemvist i vårt land, bestod, såsom redan är sagdt, af tre hufvuddelar, kallade folkland, och en benämnd robin, men de i hundari delade folklandens inbyggare, i krigstid uppställde krigshären, den i skiplagh delade Rodens däremot roddare, kan däraf slutas att benämningen f. uppkommit däraf, att o. folk eg. betyder krigshär (jfr. min skrift om Sv. ä. ind. s. 26). Så berättar Sn. Sturl. att Hakon Jarl hade med sig krigshär af IV fólklöndum, ɔ: af fyra landskap i norra delen af Norge (Ol. Tr. S. cap. 18); men då han äfven berättar att de till Upland komne Svearne gåfvo sitt nya hemvist namn af mannheimar, människors boningar, till skilnad från det aflägsna land hvarifrån de voro komne, hvilket de kallade godheimar (Yngl. S. c. 9), så grundar sig denna uppgift troligen på en oriktig öfversättning af o. folkland; och samme förf:s förklaring af de
