...
Fornæmi, n. (af næma; Isl. =) 1) otillåtet bruk l. borttagande af en annans egendom, hvilket dock hvarken sker i hemlighet såsom stöld, l. med våld såsom rån (jfr. Jonsb. Þj. 7). fult f., VG.* af -mom, ɔ: den balk där detta slags brott omtalas, VG.* Jfr. Fornæmis sak. 2) betydligare åverkan å jord. böte fult f. (atertan marker), U.*
Fornæmis sak, f. mål som angår fornæmi 1. ÖG.* Ett fall, då någon borttog en honom själf tillhörig sak, som en annan hade rätt att begagna, synes hafva varit kalladt f., VG. IV. 6; dock beror detta på o. attær, som där troligen genom skriffel blifvit tillagdt; jfr. II. Forn. 1. Ehuru många olikartade fall, marghar -kir, hafva i VG. blifvit sammanförda i balken I. FS., hafva dock säkerligen endast några få af dessa fall i själfva verket varit räknade till -kir, likasom det är klart att endast de första raderna i början af II. U. handla om utgarþar; då en del af de i I. FS. upptagna fall af en tillfällig orsak — möjligen därför att o. utgarþær råkat få en större begynnelsebokstaf — kommit att skiljas från de föregående såsom en särskild balk, har denna fått namn af fornamix bolkær, hvilket namn i den yngre codex blifvit ändradt till ut giærþæ bolker, af den anledning att denna balk kommit att börja med o. ut garþer.
...
