är skrifven med runor icke ”blott som en kuriositet”, att ”den måste hänföras till en tid, då runskriften som skriftspråk (!) ännu icke alldeles var gången af bruk, och antagas vara skrifven tidigare i 13:de århundradet”, och att ”i allt fall tillräckliga grunder tala för att anse denna handskrift för den äldsta vi hafva af den Skånska lagsamlingen, och för att lägga den däri föreliggande texten till grund vid frågan om åldren". Detta allt har förf:n, utan ringaste förmåga att härom dömma, godtroget afskrifvit efter Thorsen, möjligtvis utan att hafva läst det som jag till vederläggning häraf hade anfört i företalet till SkL., och säkerligen utan ringaste kännedom om det som härom ytterligare stod att läsa i företalet till StL. s. XCVI-XCIX. I öfverensstämmelse härmed citerar förf:n beständigt SkL. efter den af Thorsen aftryckta runcodex (dock med den i Gemens edition efter yngre handskrifter antagna indelningen i 17 böcker), naturligtvis äfven då dennes text är uppenbart felaktig, men förf:n likväl ej funnit någon anledning att jämföra min edition, såsom sid. 609 not. 8, där förf:n icke har märkt att det citerade stället är meningslöst då runcodex har æi friþlösa i stället för æi fa hanum friþlöso (I. 139. nott. 2, 3). S. 20 talas om editionerna af And. Sun. bearbetning af SkL., men förf:n vet icke att detta arbete finnes äfven i min edition af SkL., där det upptager 114 sidor. S. 22 och 335 upprepar han den af mig omständligen vederlagda satsen att den så kallade Arfboken blifvit ”inrättad till bruk för Skåne”, och efter några invändningar mot min vederläggning, hvilka ej förtjena anföras, kan han s. 23 framkomma med den underrättelse, att ”Arvebogen og Orbodemaal finnas i editionerna af SkL.”; sedan jag i mitt företal på 17 sidor utredt att detta icke hör till SkL. och ej bör i sammanhang därmed tryckas, vet förf:n således icke annat än att det likväl finnes äfven i min edition. S. 30 säges att i N. M. Petersens edition af Jutska lagen texten blifvit ”kritiskt bearbetad”, hvilket må jämföras med det som angående nämnda edition blifvit af mig anmärkt i företalet till MELL. s. XCIV. S. 41 not. 1 citeras angående Ribes Stadsrätt ”Schlyter 149”, hvilket för mig är alldeles obegripligt. S. 43 säges angående Skånska Stadsrätten det vara ”mycket tvifvelaktigt när och för hvilken stad den ursprungligen är författad"; efter det som af mig blifvit anfördt i föret. till SkL. s. CXVIII o. f., och som förmodligen varit för denne förf. alldeles obekant, torde dock föga skäl till tvifvelsmål vara beträffande dessa frågor. S. 47 citeras "Schlyter, Indl. til corp. (!) jur. Scan.” S. 50 nämnes i fråga om Visby Sjörätt en förf. som kallas Adrian Werner[1], och citeras å nyo ”Schlyter, Indl. til corp. jur. Scan.” (!); här omtalas en hamn som heter ”thor Schlüse eller ter Sluys”; förf:n har icke märkt att förhållandet med nämnda lag blifvit i mitt företal till densamma fullständigt utredt. S. 51 citeras ”Christoffer af Baierns Svenska Stadsrätt”, o. s. v. Af det som nu blifvit anfördt finner man med hvilken grad af grundlighet den ytre laghistorien blifvit af denne förf. behandlad. Det återstår att med några prof visa att förf:n icke funnit nödigt att göra sig besvär med att taga någon kännedom af hvad genom den 12 år före hans bok tryckta nya editionen af SkL. med därvid fogade glossarium
- ↑ Jfr. VSjör. föret. s. XXI.
