orden oc fæm skulle hafva genom ett uppenbart och otroligt fel, huru detta än måtte hafva tillkommit, blifvit tillagda i brefvets datum, bör man besinna, hvad visserligen är i sig själft klart, att det förutnämnda ordet skipan, likasom verbum skipa som i det föregående af brefvet på flera ställen förekommer, betecknar Konungens med många tillstädesvarande mäns bifall beslutna stadganden, och att därför orden i slutet: skipat oc skrivat måste betyda de fattade beslutens stadfästande såsom lag då den på Konungens befallning skriftligen författade stadgan, försedd med Konungens insegel, utfärdades. Hvilket år beslutet om de nya lagarne än må hafva blifvit fattadt, är dock inte giltigt skäl att neka att den nya lagen blifvit utfärdad den dag som brefvet med fulla bokstäfver utsätter så tydligt, att rum ej lemnas för något mistag. Också har ett liknande förhållande med flera andra urkunder blifvit såsom sannolikt anmärkt af Strinnholm själf, anf. st. s. 609.
I Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens månadsblad 1874 s. 88–92 läses en med bokstäfverna H. H. undertecknad uppsats med titel: När antogs K. Magnus Erikssons Landslag? Hvad jag angående denna fråga anfört i företalet till nämnda lag s. LXI o. f., är onödigt att här upprepa. Författaren af nämnda uppsats nekar att en herredag i Örebro blifvit, såsom allmänneligen varit antaget, hållen på den uppgifna tiden, och tror att de tre lagmännen jämte andra endast varit utnämnde att ”vid den ifrågavarande tiden i Örebro redigera Landslagen”, men att den till denna lagboks författande utnämnda "lagkommittéen sammanträdde i Februarii 1347, och att lagen pålystes mällan den 25 Mars 1350 och den 3 Augusti 1354” eller den 23 April 1352, för hvilket senare datum åberopas ett af mig anfördt bref. Att vid det uppgifna tillfället herredag varit hållen i Örebro är visserligen icke klart af det anförda dokumentet, men att detta icke varit fallet är icke häller bevisadt genom de af förf:n anförda omständigheter, hvilka ej mera synas hafva gjort det omöjligt för K. Magnus att d. 21 Februarii eller 8 Mars 1347 vara i Örebro, än det varit omöjligt för honom att d. 17 Februarii s. å. vara vid Husby i Dalarne därför att han d. 14:de samma månad var vid Kopparbärget och d. 19:de i Västerås; om mötet i Örebro varit en egentlig herredag eller icke, är för öfrigt en föga magtpåliggande fråga. Att Landslagen redan omkring år 1340 varit under arbete är däremot nästan otvifvelaktigt[1], och att den 1347 afgifna protesten var rigtad mot en lagbok som redan var utarbetad och i fråga till antagande, och ej var en i ogjordt väder tillställd strid mot ett arbete som ännu icke var påbörjadt, och således ej kunde inehålla de kränkningar af kyrkans rätt, öfver hvilka protestanterna ifrigt klagade, är temligen tydligt. Att lagboken, med undantag af Kyrkbalken, sedermera blifvit stadfästad, har jag i nämnda företal uttryckligen anmärkt vara möjligt och kunna bevisas genom dokumenter som framdeles blefve bekanta. Jag har ock bevisat att MELL. ”redan i medlet af 14:de århundradet varit i bruk i mera än ett af rikets landskap” (ehuru icke öfver hela riket), hvarvid det redan genom den år 1832 tryckta första delen af Geijers Svenska folkets historia
- ↑ Se företalet till MELL. s. LXII.
