Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/300

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
262
Missgiernings Balk.

XLVIII. Cap.

Om fynd och hittegods, och huru thet bör lysas up.


1. §.


HWar som något hittar, han bör thet genast kungiöra, och lysa låta tre Söndagar å rad, i närmasta Kyrkio å landet, eller i alla Stadens Kyrkior, så ock å Häradsting, eller Rådstufwu. Kommer then, som mist hafwer, och wiser at thet hörer honom til; tage sitt åter, och gifwe skiälig hittelön. Kommer han ej inom natt och åhr, sedan lyst är; tage Konungen twå delar, och tridiung then som hitte.


2. §. Af nedgrafwen skatt, botnfynd, eller annat slikt, ther ej fins ägare til, tage jordägaren halft, och halft then som hitte. Är thet gammalt mynt, gull, silfwer, koppar, metal eller andra konststycken; tå bör han thet Konungen biuda. Löser Konungen thet in, gifwe honom fulla wärdet, och en åttonde del ther til; then lösn behålle han, som hitte. Om strandwrak och skiepsfynd, urskils i Siölagen.


3. §. Hittar man häst, oxa, ko, får, get,

eller