Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/90

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
52
Ärfda Balk.

XV. Cap.

Om dana arf; och inländsk mans arfsrätt, ther han frånwarande är.


1. §.


NU dör then man, som hafwer arfwingar utrikes, å then ort boende, ther swensk man ej arf niuter; tagen tå the ej något arf i Swerige, utan the äro then dödas barn eller bröstarfwngar, och wilja sätta sig neder här i landet at bygga och bo, så ock borgen therföre ställa inom natt och åhr. Eliest tage then dödas inländske arfwingar samma arf. Hafwer han ej arfwingar inrikes; tage tå Konungen alt gods hans, ehwad thet är jord eller lösören. Thet kallades fordom dana arf.


2. §. Bor utländsk arfwinge å then ort, ther swensk man arf niuter; tå niute ock han samma rätt i Swerige: wil han thet arf utur Riket föra; gifwe tå siette penningen theraf til Konungen, eller then han sin rätt förlänt hafwer, ther ej annorlunda mellan begge Riken slutit är. Kommer han ej inom natt och åhr, och med fulla skiäl wisar, at han är rätter arfwinge; tage tå närmaste inländsk arfwinge samma

arf, om then inom tre månader, efter natt och åhr,

sin