Sida:Tal om Läckerheter-2.djvu/246

Den här sidan har korrekturlästs
238
¤ ) ° ( ¤

de flästa Tartariska folkslagen, och ser jag en Scribent tro, at de skulle kunna utvälja den framför det bästa Grekiska Vin (*).[1] Hundars och Kattors mjölk finnes ock somligstäds begärlig, och säger Berg sig sedt hederliga Köpmän i Marocco lägga dessa djur omkull, och di deras mjölk med god appetit (**).[2] Ehuru

otäckt

  1. (*) Såsom Sto-mjölk hos oss är til des egenskaper mindre känd, så vil man anmärka, at den är mycket fluidare än Ko-mjölk, men har någon bismak som gör den mindre behagelig. Däremot då den får surna, erhåller den en smakelig vin-syra. Den sätter litet grädde och är såleds icke tjenlig at gifva smör. Den sura Sto-mjölken är Kalmyckernas allmänna sommar-dryck: Pallas. Reise. III, 315. Opitz skrifver, at den sura Sto-mjölken gifver rus såsom bränvin, men han menar sannolikt den distillerade. Nogay Tatarerne préferera Sto-mjölk: Herberstein. Paschkirerne ösa Sto-mjölken i stora läder-säckar, påslå hett vatten och röra väl om, at den skurna mjölken må väl blandas: Lepechin. Det är deras vanligaste dryck: Gmelin. Nogay Tatarerne törsta helre, än de dricka bara vatnet utan Sto-mjölk; Tavernier. De gamle Schytiske Nomader eller nuvarande Crimiske Tatarer, drucko, i Strabos tid, Sto-mjölk, helst sur och på eget sätt kryddad.
  2. (**) Utgifvaren önskade, at denna upgift vore bättre bestyrkt. Det är bekant, at Mahometaner anse Hundar för orena djur, dem de ens icke vidröra, och således än mindre suga. Utgifvaren har haft tilfälle at tala med en upmärksam och trovärdig Man, som, vid samma tid med Berg, vistades i Barbariet, och han har försäkrat, at denna berättelse är ogrundad. Det skulle kan hända kunnat ske, at någon slaf, af Christna bekännelsen, i sin yttersta nöd, tilgripit denna utväg; men at hederlige Köpmän så förnedrat sig, strider mot all sannolikhet.