Sida:Thet Swenska Språkets Klagemål 1658.djvu/16

Hwem skulle migh förswara/
För Falskheetz stoora Macht/
All ting är samma Fahra/
J Wärden vnderlagdt.
En Owän vppenbarligh/
Then hatar man igän/
Men then är mehra fahrligh/
Som synes wara Wän.
The Fremmande hijt komma/
Från andre Land til boo/
Här synes oß så fromma/
At man them mehr skal troo.
Hwad vthan migh befinnes
J sanning/ intet är
Aff Nöden/ thet påminnes/
Jgenom mitt Beswär.
Hwad oß Wulff Gyler tiente/
Hwad Bernhard Melen war/
Then som man här förlänte/
Wårt Calmar i förswar.
Conrad von Phy och flera/
Them man sigh litte til/
Jagh nu medh sådant mehra/
Vpräkna intet wil.
Här effter wij förmoda/
Mehr Trooheet finnas skal/
Aff the vthländske goda/
Som sättias här til kall.
Stoor hielp wij hafwa funnit/
J wåre sidste Krijgh/
Och medh them Segher wunnit/
Som oß förbunde sigh.
The hålla i stoor Ähra/
Wårt Folck/ wårt Mål/ wårt Land/
Fast the olijke ähra/
Som Hampna til wår Strand.
The Språken intet wåla/
Thet är mäst theras skuld/
Som i sin Handel snåla/
Allenast dyrcka Guld.
En deel aff them vthstänger/
Wårt Folck/ aff theras Winst/
Och ther widh Swenske Dränger/
Ju brukar aldraminst.
Men wåra ägne skrifwa/
På Taflor Tyske Ord/
Som här vthängde blifwa/
At göra sigh kungiord.
En Swensk skäms intet sättia:
Här sälies Swediskt Bijr;
En skrifwer medh stoor flättia/
Gut Wein verkaufft man hijr.
Jagh weet här många wandla/
Aff allehanda Fålck/
Som intet kunna handla/
Medh oß förvthan Tålck.
The kunna intet alla/
Migh lära medh en hast/
Thet skulle mången falla/
Omöijeligit fast.
The må lijkwäl besinna/
Hwar Kunglig Sätet är/
Ther bör man Språken finna/
Mehr hedrade och skär.
Them borde migh doch lära/
För thens skuld som här boor/
Fast någon mindre ähra/
Migh elliest wärdigh troor.