Sida:Thyren Kommentar SL kap 20.djvu/101

Den här sidan har korrekturlästs
93
– § 4 m. 1 n:o 2 –

R. 16/10 1729: Flintberg V, 642). En annan fråga är, huruvida, då på grund af sambesittning tjufnad skall antagas och då således mut. mut. försnillning 22: 11 hade varit utesluten, i detta fall (då det är fråga om sådant brottssubjekt, som sägs i 25: 22) 25: 11 bör konkurrera med 20: 4 m. 1. Härom jfr. ofv. ad § 1, III, n. 3: enligt hvad der anförts. böra nämnda två lagrum konkurrera jemlikt 4: 1 m. 2.

2) Kyrka förutsätter en byggnad, afsedd att brukas till den offentliga, »allmänna» gudstjensten, vare sig statskyrkans eller främmande, till offentlig religionsöfning berättigad församlings. Byggnad afsedd endast för andra religiösa akter än den allmänna gudstjensten, äfven om dessa ingå under begreppet gudstjenst i vidsträckt mening, hör icke hit (t. ex. grafkapell); icke heller byggnad afsedd för andra offentliga andaktsöfningar än gudstjenst (?: sådana för hvilka inom den beträffande bekännelsens liturgi ingen bestämd ritual är uppställd); än mindre lokaler, afsedda för enskild andakt. Då sistnämnda privata lokaler icke inrymmas härunder, faller det af sig sjelf, att derest offentlig gudstjenst skulle firas af församling, som icke är dertill berättigad, dylik lokal icke åtnjuter det högre straffskyddet. Att byggnaden är af ringa omfång (»kapell»), inverkar icke, såvida ofvanstående förutsättningar uppfyllas. – Derest en byggnad, som i vanliga fall icke är kyrka, tillfälligtvis användes för den allmänna gudstjensten, torde den böra räknas hit, så länge denna användning pågår; försåvidt den inredts till någorlunda öfverensstämmelse med en kyrka (altare etc.), torde detta gälla äfven för tiden emellan de olika gudstjensttillfällena. Likaså en kyrka, som för reparation eller af annan orsak för tillfället icke är i bruk. Men en under byggnad varande, eller färdigbyggd men ännu icke vederbörligen i bruk tagen kyrka (jfr. för svenska statskyrkans vidkommande Kyrkol. K. 27) kan lika litet medtagas som en