Sida:Tidsenlig matlagning.djvu/137

Den här sidan har korrekturlästs
131

derpå torkas de och halstras på glöd. Maniokroten, som är mycket giftig när den är rå, är i de heta landsdelarne af Amerika ett mycket vigtigt födoämne, som man på samma sätt gör ätbart genom att halstra det öfver elden.

Kokt svamp bör ätas så snart som möjligt och senast några timmar efter sedan den är tillagad; ty den skämmes lätt och blir då skadlig, som annan skämd mat.

Svamp kan förvaras i åratal, när den är torkad, saltad eller inlagd. I kortare tid håller den sig, om man lägger ned den hvarftals med frisk, fuktig, jordfri mossa emellan, hvilket också är bra när de skola föras till torgs.

185. Torkning af svamp. Svampen rensas väl; de större och mera saftiga, såsom rörsvampen, skäras i skifvor och sköljas i citronvatten eller i ättika och vatten, samt uppläggas på en ren handduk. På äldre svamp aftages nedre delen af stjelken, som vanligtvis är ihålig. Sedan torkas de försigtigt i en bakugn, som ej får vara för varm. Sätter man dem in om aftonen samma dag man bakat, äro de vanligen torra följande morgon, men i alla fall måste de stå qvar i ugnen tills de äro fullkomligt torra. Man kan också träda upp dem på segelgarn och låta dem torka i skuggan. På somliga ställen brukas det också, att hänga upp dem och röka dem liksom kött och fisk. När svampen är torr, packas den ned i säckar eller påsar, som hängas upp i ett torrt, luftigt rum, och sålunda kunna de förvaras i flera år, om man emellanåt skakar om dem och luftar dem. Möglig svamp bör aldrig användas. När torr svamp skall tillagas, lägges den ett par timmar förut i ljumt vatten eller mjölk; det senare brukas isynnerhet till cantarellen, blomkålssvamp, finger- och röksvamp.

186. Insaltning af svamp. När svampen är rensad, skäras de största itu och alla samtliga läggas i blöt i mycket vatten i 18—20 timmar. Då vattnet sedan väl afrunnit, nedlägges svampen hvarftals med fotsidan nedåt i krukor, fjerdingar eller andra kärl och mellan hvart hvarf strös salt och fenkål. Ofvanpå lägges en linneduk och ett lock med en tung sten på, som pressar ut saften i laken. De böra förvaras i svalt rum. Detta är det ryska