Sida:Tidsenlig matlagning.djvu/15

Den här sidan har korrekturlästs
9

välsmakande och stärkande, och mer eller mindre brukliga öfver allt. Utom soppor kokar man också gröt och mos af ärter, bönor och linser, och i England och Skottland lagar man puddingar deraf.

Näst efter bönor och ärter komma hvete och hafre, som äro de mest närande af sädesslagen. Hveteodlingen har också starkt tilltagit i de nordiska länderna, men har dock ej blifvit så allmän, att bröd och maträtter deraf höra till hvardagsmat; oftast brukas hvetemjölet blott till finare bakning och matlagning. Men hvetemjölet förlorar mycket af sin närande och välgörande kraft derigenom, att kliet frånskiljes, hvilket föröfrigt sker endast och allenast för att mjölet skall blifva riktigt »vackert och hvitt».

Genom att frånskilja kliet ändras eller förvirras det rätta förhållandet mellan sädens närande beståndsdelar; man minskar de ägghvitartade ämnena (proteinmängden) och deraf kommer det att en del stärkelse går förlorad för kroppen, om icke felet afhjelpes genom förtärande af ost, kött, o. d. tillsammans med brödet. Kliet består nog till största delen af skal eller cellväfnad, men närmast under skalet ligga några skiljeväggar med små rum eller celler, som hafva ett mörkare innehåll, ägghvitartade ämnen, hvilka i näringsvärde till en viss grad kunna jemföras med kött. Vid finsiktning förlorar man dessa; detta är icke händelsen med grofsiktadt eller samman-malet mjöl, och det senare innehåller tillika skalen. Kan man begagna kliet till kreaturs utfodring lönar sig detta också, ehuru på annat sätt; man får då, efter olika omständigheter, igen detta, antingen i ökad arbetskraft hos dragarne eller i djurisk (animalisk) föda, såsom mjölk och kött.

Af alla de födoämnen man ur växtriket erhåller, är spannmålen den vigtigaste och hafren utgör i Norge och nordliga Sverige mer än hälften af all den säd der odlas. Ungefär hälften af skörden åtgår till foder för hästar och husdjur, men största delen förtäres dock såsom gröt och »tunnbröd», det senare i Norge kalladt fladbröd. Bröd och gröt af hafremjöl eller blandmjöl (korn och hafre) hörer till bondens dagliga kost i dessa delar af den skandinaviska halfön (i mellersta och södra Sverige brukas väl