Den här sidan har korrekturlästs

108

Klostren. Fransiscanerklostret grundlades 1218 af K. Magn. Ladulås, och begåfvades af honom med jord och lägenheter med mycken årlig ränta, hvilket sedermera genom många testamenten föröktes, så att det blef ganska rikt. Munkarne der måtte ej gjort sig kände för lärdom, ty ganska få af dem omtalas som i någon mon utmärkte. Uti ett bref, dat. Link. St. Agnetas dag 1446, berättas att Petrus Magnus, fratrum minorum custos intagit en adelsman Nicolaus frater och hans hustru Elena uti delaktighet af alla Frasiscan-Bröders och St. Claræ Systrars goda gerningar och böner, som skedde uti 2186 kloster. Det har liggat norr om Domkyrkan, der Biskopshuset nu är. Efter Reductionen, har det stått en lång tid öde, och efterhand förfallet, tills det afbrann 1546. Först i K. Johan III:s tid lärer det blifvit anslaget till Biskopsgård, dock hafva dessa Prelater mästadels bodt der i trähus som de på egen bekostnad måst uppbygga och underhålla. Ännu finnes der ett stenhus från kloster tiden quar, som nyttjas till uthus, och nu är i godt stånd.

2. Bernhardiner eller Cisternienserklostret har varit beläget der Hospitalskyrkan och dess omgifning nu är. Det är högst märkbart, att man icke känner det ringaste om dess grundläggande, om dess öden, oaktadt flera stenhus vittna om dess tillvarelse, och att det icke varit så obetydligt. Nuvarande Sädesboden, har troligen varit convictorium eller munkarnes matsal. Der kan ännu läsas med munkstil, mensa secunda, och mensa tertia, det andra, det tredje bordet. Förmodligen har det vid något tillfälle blifvit lagdt under Biskopsstolen, eller som Præbende till Domkyrkan. Det nämnes ej i Braskens förteckning på klostren.