Sida:Tusen och en natt (1854, band 1-3).djvu/600

Den här sidan har korrekturlästs
177

Hennes utseende var som månens; hon var smärt som en gren af pilträdet, spridde omkring sig en doft som ambra och såg sig omkring med ögon som gazellens.
Det såg ut, som skulle sorgen vunnit mitt hjerta kärt, och som skulle den taga det i besittning, när hon skulle skiljas ifrån mig.

Då trädde hon fram med behaglig gång; men när hon nalkades, sade han till henne: gack ifrån mig, på det du icke måtte meddela mig din sjukdom! Då blottade hon sin handled, på hvilken ådrorna syntes, och som var hvit och skär lik silfver, hvarefter hon sade till honom: gack bort ifrån mig, ty du är behäftad med spetälska, och kanske skall du meddela denna sjukdom åt mig! Han frågade: hvem har sagt dig, att jag var behäftad med spetälska? Hon svarade: den gamla qvinnan underrättade mig derom. Då sade han: den gamla qvinnan underrättade likaledes mig derom, att du vore behäftad med spetälska, — och blottade för henne sina armar, då hon fann, att hans hud var som det hvitaste silfver. Och hon mottog honom som sin äkta man.

Morgonen derefter sade han till henne: ve mig för den glädje, som icke är fullständig! Korpen har tagit densamma och flugit sin kos dermed. — Hon frågade: hvad är din mening med dessa ord? — och han svarade: o min herrskarinna, för mig återstår blott denna timma att vara tillsammans med dig. — Hvem säger det? frågade hon. — Han svarade: Din fader lät mig underteckna en förskrifning, som förbinder mig att betala tiotusen guldstycken på din brudgåfva; om jag icke i denna dag anskaffar summan, så skola de för densamma hålla mig fången i Kadi'ns hus, men min hand är ur stånd att anskaffa en enda half-dirhem af dessa tiotusen guldstycken. Då sade hon: min herre, är det äktenskapliga bandet i din hand eller uti deras? Han svarade: bandet är uti min hand; men jag eger ingenting. — Saken är lätt uppgjord, — återtog hon, — och du behöfver ingenting befara; tag blott dessa hundra guldstycken. Om jag egde mera, skulle jag gifva dig del, som du önskar. Dertill är jag dock icke i stånd, alldenstund min fader, dertill förmådd af sin tillgifvenhet för sin broders son, flyttat all hans egendom ifrån mig till sitt hus, ja, till och med låtit ditföra mina nipper. Men när rättstjenaren kommer till dig denna morgon, och Kadin samt min fader säga till dig: förklara äktenskapsskilnad! — så skall du säga till dem: i hvilken lag står det skrifvet, att jag skall träda i äktenskap vid nattens inbrytande och