Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/111

Den här sidan har korrekturlästs
213[BOL–BOL] 214
Bol–Bologna

den 1:a här utgifna bok är en (antagl. 1474 i Sthm) tryckt lefvernesbeskrifn. öfv. hel. Birgittas dotter Katarina. Den 1:e t. namnet hos oss kände boktryckaren är Joh. Snell i Sthm, hkn lefde 1483. Se äfven sättmaskin, tryckpress.

Bol, Ferd., holl. mål., f. 1611 Dordrecht, d. 81 Amsterdam. Rembrandts lärj.

bolag, förening f. gemensam affärsverksamhet. Jfr aktie, fabriks-, handels-, kommandit-, rederibolag.

Bolander, Sofia, förf., f. 1807 Gbg, d. 69 där. Skr. rom., noveller.

bōlas, sp., sydamer, gauchos' kastvapen.

bole (bǡl), eng. sädesmått = 218 l.

bolēro, sp. nationaldans, beledsagad af sång o. kastanjetter.

Bōleslav I Krobri (d. tappre), grund. af polska riket, reg. 992/1025.

Bolētus, svampsläkte, Hymenomycetes Fr. Flera ätbara o. mycket värderika, ss. kosvampen (B. bovinus L.), läckra rörsoppen (B. edulis Bull), gula rörsopp. (B. luteus L.), m. fl., andra giftiga ss. B. luridus Schæeff., m. fl.

Boleyn (bull'en), se Anna 2.

bolīn, sjö., tåg, anbragt i de stående liken på råsegel.

Bolinder, 1) Jean, fabriksidk., f. 1813 Vaksala, d. 99 Sthm, anlade 45 tills. m. sin bror 2) Karl Gerh., fabriksidk., f. 1818 Vaksala, Bolinderska verkstaden i Sthm, d. 92 Sthm.

Bolingbroke (-bruck), Henry St. John, visc., eng. statsm., f. 1678 Battersea, 04 krigsmin., afsked 08, ss. tory utr. min. 10, åvägabragte fred i Utrecht 13, anklag. f. högförr. 14, flydde 15 t. Frankr., där pretendenten Jakob Edvards statssekret., amnesti 23, d. 51 i sin födelseort.

Bolīvar, Sim., Sydamer:s befriare, f. 1783 Caracas, sed. 10 ledare af resn. mot Spanien, befriade 19 Venezuela o. N. Granada (s. han förenade t. republ. Colombia), 24 äfven Peru, där han blef diktator 25, införde slafemancip. 22; beskylld f. monark. sträfv., abdikerade B. 30, död s. å. Santa Marta. Ryttarstaty i Lima.

Bolīvia, sydamer, republ., 1,470,196 kv.km., 1,9 inv. Gränsar i n. och ö. t. Brasilien, i s. t. Paraguay, Argentina o. Chile, i v. t. Stilla haf. o. Peru. Berg: flera af Andernas kedjor. Bergtoppar: Sorata, Illimani, Sahama. Fl.: Pilcomayo, Vermejo o. Desaguadero. Sjö: Titicaca. 3 klimat, regioner. Prod: kinabark, tobak, kaffe, bomull, guld, silfver, koppar, tenn, salt. Hst.: Chuquisaca l. Sucre. Andra st.: Potosi, La Paz, Cochabamba, Cobija, Santa Cruz, Trinidad. B. är deladt i 9 depart. Hist.: B. hörde t. det gamla Inkasriket, 1538 eröfr. af span. o. införlifvadt m. Peru, 1780 m. La Plata, 1825 oafhäng. Religion. kat. President sed. 1904 d:r Eliodoro Villazon 09/13.

bollandist'er, jesuitförening, s. 1643/1794 utgaf rom. kat. kyrkans helgonlegender (Acta sanctorum). B. ha sitt namn eft. Joh. v. Bolland, s. först började därmed. 1837 bildade sig ett nytt sällsk. b., s. sedan 45 utg. forts.

Bolméer, Bengt Magn., f. 1785 Hvittaryd, d. 49 ss. e. o. prof. i orientaliska spr. i Lund.

Bolmen, Smålands största sjö, 183,5 kv.km., 141 m. öfv. haf. Aflopp gm Lagan i Kattegatt.

Bolmsö, ö i sjön Bolmen.

bolmört, se Hyoschyamus.

Bologna (bålån'ja), hst. i it. prov. med sma namn, mel. Beno o. Savena, 152,000 inv. Univers., ber. bibl., konstakad., ärkebisk., 2 lutande torn, palats, kyrkor, betydl. handel. — B. ford. etrurisk st., sed. rom. koloni. 1860 införlif. m. kon.-riket Italien.

Bologna (bålån'ja), Giov. da, it. bildh., f. 1524 Douai, d. 08 Florens.