Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/13

Den här sidan har korrekturlästs
17[AGA–AGO] 18
Agat–Agoner

f. 1807 Mottier, d. 73 s. prof. i Cambridge vid Boston. Bereste Europa, N. Amerika, Brasil. Motst. till darwinismen. Studerade fiskarna, gletscherna. Skr.: Rech. s. l. poissons fossiles (38/42), Embryol. du Salmouer (40), Etudes s. l. glaciers (40), Syst. glaciaire (47). Grund, naturhist. museum i Cambridge.

agāt, min., best. af växl. lager af olikfärgade kiselsyrevarieteter. Kalcedon, jaspis.

Agāta, d. hel., d. 5/2 251. Martyr.

A'gato, d. hel., påfve 678/81, gmdref monoteletismens fördömande 680.

Agatok'les, tyrann i Syrakusa, f. 361 f. K., krukmakarson, reg. fr. 317, eröfr. Sicilien, lät, förgiftad, bränna sig lefvande, 289.

Agāve, träd-aloë, Amaryllideæ, Amerika: Mexico; märgen ätb. Af saften beredes en dryck (pulque), af bladfibr. tågor.

Agelādas, bronsbildh. Argos, fr. 520 till 460 f. K. Lärare för Feidias, Myron, Polykleitos.

Agence Havas (aschangs'avās), stor telegrambyrå i Paris.

agen'da, (lat., »hvad som bör göras»), i d. luth. o. unerade kyrkan saml. af kyrkl. formulär.

agent', lat., yrkesmässig förmedlare. Handelsagent, försäkringsag., polisag. (person s. verkställer efterspaningar), politisk ag. (s. i hemlighet arbetar i polit. intresse.) ūr, ombudskap.

agēra, lat., handla, spela.

Agesan'dros, bildh. fr. Rodos, »Laokoon» (se d. o.).

Agesīlaos, kon. i Sparta; f. 442 f. K., reg. 399, bekämp. perserna 396/94 i Asien, segrade 394 öf. tebanerna vid Koroneia, räddade Sparta undan Epameinondas, d. 358.

Agger kanal förenar Limfjorden m. N.-sjön.

agglomerāt, geol, sammanhopning.

agglutination, lat., hophäftn., hoplimning, hopfästning.

agglutinerande språk bilda ordform, gm smnfogn. af 2 l. flera rötter.

aggregāt, lat., smnhopning,

aggregationstillstånd, kem., de olika tillst., hvari kroppar kunna befinna sig: fast, flytande, gasformigt.

aggressīv, lat., anfallande.

agiatamen'to (addja-), it., tonk., makligt.

Agincourt (aschängkûr), by i Frankrike, där Henr. V af Engld segrade öfver fransm. 1415.

āgio, it., öfverskott i pris på mynt o. värdepap. öfver nomin. värdet, -tage (-tasch), spekul. på agiovinst.

Agis, 4 kgr i Sparta. A. I, stamfader för de båda kon.-släkterna. A. II, 426/399, fältherre i pelop, krig. A. III, 338/330, d. i slag. v. Megalopolis. A. IV, 244/240, sökte reformera spartan, författn., men störtades o. afrättades.

agitāto (adji-), it., tonk., upprördt.

agit|ātor, lat., polit. uppviglare. -era, uppvigla.

Aglaj'a, en af de tre gracerna.

agnāter, i rom. riket de und. samma husfadersvälde stående personer, numera skyldemän af mankön, ättemän.

Agne, kon. af Yngl.-ätten.

Agnes, 1) d. hel., dag 21/1. — 2) A. af Poitou, mor till kejs. Henrik IV, reg. till 1062, d. 77 Rom. — 3) A. af Meran, 1196 gift m. kon. Fil. Aug. i Frankr., s. hon måste lämna, emed. hans förskjutn. 1:a gemål Ingeborg ännu lefde, d. 1201 Poissy. — 4) A. hertigin. af Meran, den s. k. hvita frun, lär ha dödat sina 2 barn med gref. Otto af Orlamünde 1213 o. till straff undergått botöfning.

Agnes Sorel', fr. kon. Karl VII:s älskarinna, f. 1409, d. 50.

Agni, ind. myt, eldens gud.

ag'nus Dei, lat., Guds lamm, Joh. 1: 29. Amuletter af påskljusvax. s. påfven 1:a o. 7:e året af sin regering inviger o. bortskänker.

agōner, täflingsstrider vid de grek. nationalfesterna.