Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/131

Den här sidan har korrekturlästs
253[BRO–BRO] 254
Brockfåglar–Bronkit

brockfåglar, Charadriidæ, till ord. Grallatores hör. fam., m. näbben oftast kortare än hufvudet, rät l. något uppåtböjd, benen merendels utan baktå, vingarna spetsiga; stjärten 12 pennor. Flyttfåglar.

Brockhaus, 1) Friedr. Arn., ty. boktr. o. förl., f. 1772 Dortmund, d. 23 Leipzig, grundade 17 den världsber. firm. F. A. Brockhaus. — Hans son 2) Herm., oriental., f. 1806 Amsterdam, d. 77 ss. prof. i Leipzig. Utg. oriental. lit.

Brodén, 1) Karl Joh., präst, f. 1818 Mariestad, 78 kyrkoh. i Förslöf i Skåne. Skr.: Grekernas o. romarnes myt. m. m. Död 98. — 2) Joh. Ivar, läroboksförf., f. 1820, d. 77 ss. lektor i Örebro. Skr.: Öfversigt af diktarterna, Sv. språklära (7:e uppl. 77).

brodēr|a, fr., sy upphöjda fig. på tyg; utsmycka, -i, utsydt arbete.

Brodersson, Abrah. (tjurhufvud), dan. riksr., drottning Margaretas gunstl., afrättad 1410.

Brody, st. i Galizien, vid ry. gränsen. 17,360 inv. 2/3 judar. Slott.

Broen (brun), Abr. Isaaksson de, sv. skådesp., f. 1758 Sthm, d. 04 Linköping. Ifrade f. natur o. sanning i tal o. spel. Byggde 1801 d. första teat. å Djurgården i Sthm.

Broglie (bråljī), Vict. Franc. de, hert., fr. marsk., f. 1718, deltog i 7:åriga kriget, d. 04 Münster. — Hans sonson 2) Achille Charl. L. V. de, hert., f. 1784 Paris, ss. pär und. restaur. liberal, flera ggr min., 35/36 min.-pres., fr. 49 konserv., d. 70. Förf. — Hans son 3) Jacq. Vict. Alb. de, hert., f. 1821 Paris, 71/72 sändebud i London, 73/74 vice o. 77 min.-pres., d. 1901 Paris, hatad f. sin härsklystnad. Förf.

brohufvud, kr., förskansning t. försvar af en bro.

brokād, fr., tjockt sidentyg m. inväfdt guld l. silfver.

Brokind, säteri i Östergötl. l.

brom, Br = 80, kem., metalloid. Förekommer upplöst i hafsvatten o. i flera saltkällor. Främst. gm destill. af moderluten efter koksalts utkrist. tills. m. brunsten o. svafvelsyra. Mörkbrun vätska, utstöter bruna, om klorens lukt påminn. ångor. Bör handteras m. största varsamhet. Eg. v. 2,98. Ingår fören. m. näst. alla element. Den mesta fås fr. Stassfurt. Anv. i fotogr., t. färgn. o. kem. preparat.

Bromberg, reg.-omr. i Posen, 11,458 kv.km., 689,023 inv., hst. B. vid Brahe o. B.-kanalen, 46,417 inv., fabr., skeppsfart, handel.

Bromelius, Ol., bot., f. 1639 Örebro, d. 05 Göteborg. En af Sveriges yppersta bot. före Linné. Förf.

bromkalium, kem., kaliumbromid- förening af brom. o. kalium; bildar färglösa saltakt, smakande krist.; anv. i fotografien o. medicinen.

broms, Tabanus, Diptera, ent. boskapsbromsen, T. bovinus, o. renbromsen, T. tarandinus, de mest anmärkningsvärda.

broms, häminrättn. f. fordon på hjul.

Broms, Gust. Emil, industriidk., mecenat, f. 49 Sthm, d. där 03, dir. för A.-Bol. Gellivare malmfält, donerade stora belopp till vetenskapl. inrättn:r och expeditioner.

bronchītis, se bronkit.

Brongniart (brångnjiār), Alex. Théoph., fr. geol., f. 1770 Paris, d. där 47.

bronker, anat. luftrörens förgreningar, hka sluta m. lungblåsorna.

bronkīt, Bronchītis, bröstkatarr, bronkialkatarr, lungkatarr, luftrörskatarr, läk., ganska vanlig åkomma i luftrören o. deras grenar. Yttrar sig i hosta, sveda i bröstet, mer l. mindre feber. Kan gifva anledn. till svårare bröst- l. lungåkommor och bör därför ej vårdslösas. Botemedel: klimatförändr., brunns- l. badkurer m. m.