Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/132

Den här sidan har korrekturlästs
255 [BRO–BRO]256
Bronn—Browallia

Bronn, Heinr. Georg, ty. naturforsk., f. 1800 Ziegelhausen, d. 62 Heidelberg. Skr.: Klassen u. Ordn. des Tierr., m. m.

brons, leger. af koppar o. tenn, stund. m. tillsats af bly l. zink, anv. t. klockor, kanoner, statyer, mynt., husgeråd m. m.; är hård polerbar, oxiderar ej lätt. B. förekommer i hand. äfven under namnen malm, talmiguld, pinsback m. m. B.-industriens hufvudsäte företrädesvis Frankrike. -era, gifva ett föremål utseende af brons.

bronsfärger, bronspulver, t. tunna blad utvalsad o. und. fuktn. m. vatten finpulveriserad leger. af koppar o. zink.

bronsåldern, den kulturhist. period, då t. vapen o. redskap användes brons; i Norden t. omkr. börj. af vår tidräkn.

Brontë (brånn'te), Charlotte (pseud. Currer Bell), eng. förf., f. 1816 Yorkshire, d. 55 Haworth. Skr.: Jane Eyre, m. m.

Brooke (bruck), Sir James, f. 1803 Bath, for 38 t. Saravak, där han gjorde sig t. herre, förvärfvade 46 Labuan åt England, 48 eng. kommissarie på Borneo, fördrifven, 57 åter herre i Saravak, d. 68 i England.

Brooklyn (bruck'lin), stadsdel af New York, förenadt m. N. Y. gm en bro, 1,166,582 inv. Hamn, bank, varf, arsenaler, polytekniskt institut m. m., fabr.

Broomé, 1) Gust., teol., f. 1786, d. 65 ss. kyrkoh. i Skåne. Förf. — Hans son 2) Gust., rättsl., f. 1824, sed. 62 prof. i Lund. Död 94.

Brosböll, Johan Karl Krist, (pseud. Carit Etlar), dan. förf., f. 1820 Fredericia, 53 inspekt. vid kgl. bibl. i Köpenhamn, d. 1900 i Gjentofte. Resor i Afrika o. Europa. Skr. hist. noveller m. m.

brosch, fr., bröstsmycke för fruntimmer, -era, inväfva guld, silfver eft. mönster; häfta böcker, -yr, häfte; ströskrift.

Broschi (brås'ki), Carlo (Farinelli kallad), ber. sopransång., kastrat, f. 1705 Neapel, d. 82 Bologna. Blef af Filip V upphöjd t. grand af Spanien.

brosk, de inom djurkroppen befintliga bildningar, s. bestå af broskväfn. B. är segt, elastiskt, blå- l. gulhvitt. Utgör und. kroppens utveckl. stommen för den sedermera uppkommande benbyggnaden.

broskfiskar, 3:e underklassen af svenska fiskar, ha broskartadt skelett, ryggraden antingen m. kvarstående ryggsträng l. mer l. mindre utveckl., förbenade kotkroppar. Munnen und. hufv., gälarna fastvuxna, inga gällock, kroppen naken l. täckt m. små benstycken. Sakna simblåsa o. blindtarmar. Hit höra de största hafsfiskarna.

Broström, Daniel (Dan.), skeppsred. i Gbg, f. 1870 Kristinehamn, ledam. af 2:a kamm. sed. 06, framst. verksamh. för hand. o. sjöfart.

Brougham (brûm), Henry, lord B. and Vaux, eng. statsm., f. 1779 Edinburgh, 10 parlam.-led., 30/34 lordkansl., d. 68 Cannes. Förträfflig talare, verkade f. reformer. Förf.

Broughton (bra͡utön) Rhoda, eng. romanförf:a, f. 1840, har skr. flera rom., af hka de flesta äro öfvers. på svenska.

Broussais (-sǟ), Franç, J. V., fr. läkare, f. 1772 St. Malo, d. 38 ss. prof. i Paris. Grundl. af fysiol. skolan.

Broussonētia Vent., Urticaceæ, bot., t. mullbärsträdens familj hörande trädsläkte. Af ved o. bark i B. tinctoria Mart. o. B. brasiliensis Mart. fås gult färgämne; af bark. af B. papyrifera Vent. o. B. Kæmpferi Sieb., s. växa i Japan o. Kina, erhålles pappersmaterial.

Brouwer (bra͡uer), Adr., holl. genremål., f. 1606 Oudenaarde, d. 38 Antwerpen. Värdshusscener.

Browall'ia L., Solanaceæ, bot,