Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/291

Den här sidan har inte korrekturlästs

fnöske, se Polyporus.

Fo, kines. namn på Budda.

foajé, fr., i närh. af teatersalongen belägen förfriskn.-lokal l. samlingsrum.

fock, sjö., fockråns segel. -mast, främsta masten på ett skepp, en brigg l. en skonare. -rå, fockmastens understa rå.

Fock, Alfr. Henr. Edv., frih., fysik., ämbetsm., f. 1818, först militär, 58/70 prof. v. Teknol. institutet, 70 exped.-sekr., 78 kansliråd, sedan 67 riksdagsman i 2:a kammaren, d. 01 Sthm. Skr.: Geometriska konstruktioner (4:e uppl. 79), Lärobok i fysiken (3:e uppl. 73/ 75) m. m.

focus, se brännpunkt.

foetus, lat., foster.

Fogáras (-asch), komitat i Siebenbürgen, 1,875 kv.km., 92,801 inv. Hst. F., v. Aluta, 4,800 inv. Slott.

fogāthi, fornsv., fogde, befallningsman.

Fogazzāro, Antonio, it. förf. o. skald, f. 1842 i Vicenza; skref Daniele Cortis (87), Miranda (74) m. fl., af lika många öfvers. på svenska.

Fogdön, ford. ö i Mälaren, nu en däri utskjut. landtunga.

Fogelberg, Bengt Erl., snillrik bildh., f. 1786 Göteborg, d. 54 Triest, Odin, Tor o. Balder (alla i Nationalmus.), bronsstoder af Birger jarl (Sthm), Gustaf II Adolf (Göteb.), Karl XIV Johan (Kristiania).

Fogelvik, gods i Kalmar l., har tillhört sederm. kon. Karl VIII Knutsson.

Foggia (fodd'ja), it. st. vid Cervaro, med kringliggande område, 53,151 inv. Bisk., handel.

fogliett'a (fålj-), it. våtvarumått = omkr. 0,5 l.

foi (fåa'), fr., tro. Ma foi, vid min heder.

Foibe (foj'-), gr. (lat. Phoebe), binamn på Artemis.

Foibos (foj'-), lat. Phoebus, gr. myt., ett af Apollons binamn.

Foinix (foj'-), gr. (lat. Phoenix), Fenix, en underbar egypt. fågel, s. enligt sagan hvart 500:e år förbrände sig själf för att sedan ur askan utgå i föryngrad gestalt.

Foix (fåa'), fr. st. vid Ariége o. Pyrenéerna, 7,065 inv.

Fokaia (-kaj'-), lat. Phocæa, g. geogr., atheniensisk koloni i Jonien, ej långt fr. Smyrna.

fokāldistans se brännpunkt.

Fōkion, gr. fältherre, f. omkr. 400 f. K., sökte medla mel. Athen o. Makedonien o. blef därför 317 ss. förrädare dömd att tömma giftbägaren.

Fōkis, g. geogr., gr. landskap vid Korintiska viken.

Fokschāni, st. i Rumänien, vid Milkova, 25,950 inv.

Fokylīdes, gr. skald fr. Miletos, lefde omkr. 550 f. K.

folie, lat., l. foliering, till tunna skifvor valsadt l. uthamradt tenn, hka, öfvergjutna med kvicksilfver, anv. ss. beläggning under spegelglas m. m.

Folies-Bergères (folī bärschär), »herdinnedåraktigheter», varietélokal i Paris.

Foligno (-lin'jå), it. st. vid fl. Topino, tills. m. kringliggande område 26,111 inv.

fōlioräkning, se bank.

fōlium, lat., blad, sida. Foliant l. bok in folio, bok i arkstorlek 1. arkform, då arket är viket en gång.

folkböcker, i lit.-hist. bemärkelse »nöjsamma skrifter», s. dels utgått från det obildade folket själft, dels från de bildade klasserna nedträngt till de obildade. Till f., från början skrifna dikter, kunna ock hänföras i tryck återgifna sagor, legender, trolldoms- o. spökhistorier, dröm- och s. k. skatböcker, bondepraktikor, färgböcker o. s. v. Redan under 1100- o. 1200-talen voro sådana böcker omtyckta, o. gm boktryckarkonsten blefvo de tillgängligare för en större allmänhet. Jfr P. O. Bäckström, Svenska folkböcker (45, 48).

Folkestone (fåkstn), eng. st. vid Pas de Calais, 30,650 inv. Hamn, badort, öfverfartsort till Boulogne.