Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/338

Den här sidan har inte korrekturlästs

hundsläktena. Afrikanska g. l. fahhaden, C. guttatus, o. asiatiska g. l. tschitan, C. jubatus, inöfvas till jakt, is. på antiloper o. gaseller.

gepīder, gotisk folkstam vid Weichsel, sedan vid Donau; besegr. af longobarderna 567.

Gera, hst. i Reuss-Schleiz, vid Hvita Elster, 47,768 inv.

Gerānium Tourn., Gruinales, bot., G. Robertianum L., ford. officineli. Flere arter prydnadsväxter. Jfr Pelargonium.

gérant (gerang'), fr., i Frankrike ansv. utg. af en tidning.

Gerard (scherār), 1) Franç., baron de, fr. mål., f. 1770 Rom, d. 37 Paris. — 2) Jules, fr. officer, f. 1817, drunknade 64. Känd s. skicklig lejonjägare.

Gerd, nord. myt., Frös maka, den skönaste af alla kvinnor.

Gerhard, Joh., ty. lut. dogmat., f. 1582 Quedlinburg, d. 37 ss. prof. i Jena. Förf.

gerillakrig (af sp. guerillá, friskara), friskarekrig.

Gerlach, Geo. Dan., dan. krig., f. 1798 Ekernförde, utmärkte sig i slaget vid Isted 50, gen.-löjtnant 63, öfverbefälhafvare öfver dan. hären 64, ledde Dybböls försvar s. å., d. 65.

germaner, en gren af den s. k. indo-europ. folkstammen o. det ty. rikets förfäder; 2 af dess stammar, kimtaer och teutoner, sökte förgäfves att 113 f. K. intränga i Italien; svevernas furste Ariovistus blef 58 af Cæsar fördrifven ur Gallien, men romarnes försök att eröfra Germanien tillintetgjordes gm Arminius' seger i Teutoburgerwald år 9 e. K. o. deras sen. framgångar blefvo af kort varaktighet. I 3:e årh. ingingo alemanner, franker, sachser och goter (se d. o.) ett folkförbund. Hunnernas inträngande i Europa 375 gaf anl. till folkvandringarna o. dessa i sin tur åt grundande af germ. riken i Gallien, Spanien, Afrika o. Britannien. Jfr Tyskland.

Germānia, se germaner, Tyskland.

Germānia, Germanien, Tyskld, en kolossal staty på Niederwald, personifikation af Tyskland. Utf. af J. Schilling, aftäckt 1883.

Germānicus Cæsar, son af Nero Claudius Drusus, kejs. Tiberius' brorson o. Augustus' sonson, f. 14 f. K., 4 e. K. adopterad af Tiberius, förde 13/16 krig mot germanerna, d. 19 Antiokia, sannolikt förgiftad på anstiftan af Tiberius, hkn lät döda haus maka Agrippina o. 2 af hans söner.

germanism', ty. ordvändningar o. språkegenheter i andra språk än tyskan.

germanist', den, s. vetenskapligt studerat Tysklands spr., lit., arkeol. o. s. v.

germanska språk, se indoeuropeiska språk.

germinal (scherminal'), fr., »groddmånad», 7:e månaden i fr. republikens tidräkning, 21/3-19/4 under åren 1793/99, men 22/3-20/4 åren 1800/05.

Gernandt (gēr-), 1) Christ. Em., bokförläggare, f. 31, d. 06 Sthm, förlade Nord. Familjebok o. en del skönlitterära arb. — Hans brorsdot. 2) Jane Elise Vilh.a G-Claine, förf.:a, f. 64 Lund, g. m. franska konsuln J. Claine 93, har förf. flere nov., mest från exotiska länder.

Gero, markgrefve af Ostmark, vendernas besegr. 963, d. 965.

Gerok, Karl von, ty. skald, f. 1815, sed. 68 öfv.-hofpredik. i Stuttgart; d. 93. Skr. Palmblätter (25:e uppl. 77; öfvers. på sv.), predikningar, dikter m. m.

Gérôme (scheråm), Léon, fr. hist.-mål., f. 1824 Vesoul, prof. i Paris, d. där 04. En af fr. mål.-konst. förnämsta målsmän.

Gerōna (che-), 1) sp. prov. i Katalonien, 5,865 kv.km., 299,297 inv. 2) hst. och fästn. i G. vid Onyas och Ters smnflöde, 15,787 inv. Bisk.

geron'ter, gr., äldste; i det gaml.