Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/419

Den här sidan har inte korrekturlästs

betäcktes af mäktiga islager. Flyttblockens period.

Istmos, gr., näs, is. det vid Korint.

Ist'rien, österr. markgrefsk. vid Adriat. h., 4,954 kv.km., 345,050 inv. Bergig halfö. Näringar: fiske, silkesodl. Polit. indeln.: 6 distrikt. St. Pola, f. d. hst.

I'taka, nu Tiaki, gr.-jon. ö, 93 kv.km., 11,404 inv. Hst. Vaty, Hufvudprod. vin.

itakolumīt, min., hufvudstenarten vid Itakolumi i Brasil., liknar sandsten, består af kvartskorn förenade gm talk l. klorit.

Italien, Italia, kon.-rike, den mellersta af de 3 syd.-europ. halföarna, 286,682 kv.km., 33,5 milj. inv. Skiljes i norr gm alperna fr. Mel-Europa. Berg: Alp., Apennin. Toppar: Cimona, Castria, Vettore, Gran Sasso, Volure, Gargano, Vesuvius, Etna. Floder: Po, Ticino, Adda, Oglio, Adige, Brenta, Piave, Tagliamento, Trebbia, Arno, Tiber, Garigliano, Ofanto, Pescara. Sjöar: Lago maggiore, Lago di Como, Iseo, Garda, Bolsena, Fucino. Öar: Elba, Sardinien, Sicilien, Lipariska, Egadiska ö., Pantellaria, Ustica, Ischia, Capri, Giglio. Vikar: Genua, Neapel, Salerno, Policastro, Squillace, Taranto, Manfredonia, Venezia, Cagliari, Oristano. Prod.: silke, olja, vin, sydfrukter, svafvel, marmor, glasvaror, korallarb., stråflätn.-varor, konstsaker. Hufvudnär.: landtbruk. Relig.: rom.-katolsk. Polit. indeln.: 16 landskap o. 69 prov. Hst.: Rom. Öfr. städer: Neapel, Milano, Turin, Palermo, Genua, Florens, Venezia, Messina, Bologna, Catania, Livorno, Ferrara, Padua, Verona, Lucca, Alessandria, Brescia, Bari, Modena, Pisa, Ancona, Parma, Bergamo, Vicenza, Reggio, Cagliari, Acireale, Trapani, Piacenza, Taranto, Barletta, Castellamare, Cremona, Salerno, Pavia, Vercelli, Mantua, Como, Bisceglie m. fl. J.: 16,726 km., T. 49,921 km. Telef.: 144 mill. samtal. Armé: 3,401,000 man. Flotta: 298 skepp m. 1,973 kanoner och 97,173 man. Hist.: I. i forntiden medelpktn för det rom. väldet, senare eröfr. af german, folk, s. där grundade flere riken, ex. östgoter och longobarder. Karl d. st. förenade öfre Italien m. frank. riket; det öfriga landet sönderföll i flera smärre stater. Under ty. kejs. Otto I förenades äfven mellersta I. m. Tyskld. Nedre I. inkräktades af arab. och grek. Under Otto II, III o. Henr. II utvidgades o. befästes ty. väldet i I. Und. 10:e o. 11:e årh. upprättades Normand, riket i nedre I.; grekerna fördrefvos. 1130 förenades samtl. normand. stater i nedre I. und. Roger I, s. kallade sig kon. af Sicilien. 1190 föll normand. riket gm giftermål till Tyskld. l 12:e årh. bildades kyrkostaten af påfvarne. Senare uppstodo på halfön 4 större stater: Neapel, Milano, Florens, Venezia. Inre strider. 1736 blef infanten Karl af Spanien kon. af Neapel o. Sicil. Österr. väldet utbreddes i öfre I., hertigd. Toscana, Parma, Modena, Piacenza uppstodo. I slutet af 18:e årh. förvandlades de ital. staterna till republ.: cisalpinska, romerska, liguriska, parthenopeiska republ. 1802 blef cisalpin. republ. und. Napol. ss. konsul ital. republ., 05 blef denna republ. und. Napol. ss. kejsare kon.-rike. 05 förenades Venezia, Istrien o. Dalmatien m. ital. kon.-riket; senare tillkommo Guastalla, Ligurien, Parma, Piacenza. 06 upprättades kon.-riket Neapel und. fr. öfverhöghet, gm freden i Wien kom s. Tyrolen till ital. kon.-riket, und. det Istrien o. Dalmat, smnslogos m. kon.-riket Illyrien. 14 föll det fr. väldet uti I. Österr. grep Lombardiet, Venezia och Genua tillföllo kon-riket Sardidinien. Kyrkostaten återställdes. 49 Viktor Emanuel II kon. af