Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/514

Den här sidan har inte korrekturlästs

Lie (lī), Jonas Laurits Edemil, nor. skald, f. 1833 Buskeruds amt, sed. 82 i Paris, d. 08 Kristiania. Skr.: Tremastaren fremtiden (72), Fortællinger og skildringer fra Norge (75; båda öfvers. på sv.), En malström (85) m. m.

liebfrauenmilch (lib-), mildt rhenskt vin fr. Worms.

Liebig (li-), Just. v., frih., ty. kem., f. 1803 Darmstadt, 52 prof. i München, d. där 73. L:s hufvudsakl. arb. röra sig inom organ, o. agrikulturkem. Statyer i Darmstadt och München.

Liebknechf, Wilh., ty. social-demokrat, f. 1826, d. 00.

Lieblein, Jens Dan. C., ber. egyptolog, f. 1827, sed. 76 prof. i Kristiania. Förtjänster om egypt. kronologien.

Liebmann, Freder. Mik., dan. bot., f. 1813, 52 prof. i Köpenh, d. 56. Skr.: Flora danica, m. m.

Liebreich (lib-), Matth. Eug. Osk., ty. kem. och farmakol., f. 1839, sed. 72 prof. i Berlin. Införde kloralhydrat som sömngifvande medel.

Liechtenstein (licht-), själfständ. furstend. mel. Tyrolen o. Graubünden. 159 kv.km., 9,650 inv. Bel. katolsk. 1719 riksfurstendöme, bestående af grefskapet Vaduz och herrskapet Schellenberg. 1862 konstitut. förf., 68 krigsstyrkan upplöst. Högsta förvaltningen under hofkansl. i Wien. Furste Johan II, sed. 58. Resid.: Wien o. slottet Feldsberg i n. Österr.

Liedbeck (lid-), Per Jak., läk. och homöopat, f. 1802 Trosa, d. 76 Sthm. Förf.

Liége (liäsch), ty. Lüttich, 1) belg. prov., 2,895 kv.km., 863,254 inv. 2) hst, i L. v. Maas och Ourthe, 213,000 inv. Citadell, fabr., katedr., regeringspalats, univ., handelsskola, polytekn. akad., bisk., storart. vapenfabr. Slag 1792.

Liegnitz (lig-), 1) reg.-omr. i Schlesien, 13,622 kv.km., 1.128,900 inv. 2) hst. i L. v. Katzbach, 54,382 inv. Slott, fabr.

liēr|a, fr., förena, förbinda, -ad, nära förbunden; besläktad.

lieue (ljö), fr., se mil.

Lieven, Dorothea, furstinna af, den s. k. Europas diplomat. sibylla, f. 1784, furst v. L:s gemål, änka 39, sed. bosatt i Paris, gjorde sina salonger till en saml.-plats för polit. notabiliteter, d. 57.

lif, fysiol., uttrycket f. sammanfattn. af de i animal. o. vegatab. organismer befintl. cellernas verksamh., s. framför allt ger sig till känna gm bestämda förändring. i ämnesomsättningen.

lifegenskap, i medelt. uppkomm. ofrihetstillstånd, hvarigm jordägares underhafv. voro f. lifstid. o. und. inskränkning af den personl. frihet, (ss. val af boningsort, giftermål m. m.) bundna vid sina herrar; mildare än slafveri l. träldom, o. de lifegna voro under lagens skydd. L. upphäfdes i England i slut. af 16:e årh., i Frankr. 1789, i Preuss. 1806; i Tyskland 1830 o. 48, i Ryssland 1861/63.

lifförsäkring, se försäkring.

lifgeding, ty., i Sverige område, s. af änkedrottn. fick innehafvas und. hennes lifstid. Förbjöds redan i 1720 års regeringsform.

lifränteförsäkring, se försäkring.

liga, it., förbund; hist. märkl.: 1) l. i Cambrai 1508 mot Venezia; 2) den s. k. hel. l. 1511 mot fransm. i Ital.; 3) kat. l. i Frankr. 1585 mot hugenott.; 4) d. katol. l. i Tyskld 1609 mot protestant.

ligament', lat., anat., band t. förening af ben o. brosk.

ligatūr, lat., kir., omknytning und. bindn. af blodkärl, svulster m. m.; tonk., smnbindn. af 2 lika noter, lika skola hållas ut s. en; boktr., typ med smngjutna skrifttecken (t. ex. ff., fl.).

ligist, medlem af en liga.

Ligny (linjl), by i Belgien. Slag 10/6 1815.