Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/571

Den här sidan har inte korrekturlästs

Wisconsin, vid Michigansjön, 318,000 inv. Hamn, handel.

Mime, nord. myt., vis jätte, väktare af M:s brunn, vishetens källa v. en af asken Yggdrasils rötter.

mimer, lat., »närmare», ford. ett slags skådespel.

mimīk, gr., konsten att tala medelst åtbörder.

Mimner'mos, gr. lyr. omkr. 600 f. K.

Mimōsa Ad., Mimoseæ. M. pudica L., liten buske; i Brasilien o. V.-Ind. Drifhusväxt; bladen högst känsliga.

mīna, gr. vikt = 1500 drakmer = 1,5 kgr.

mīna, bef., i jorden nedgräfd behållare m. krut, dynamit o. d., gm hvars explosion på rätt tid man vill ernå vissa ändamål; delas i fladder- l. fält-m., s. begagnas på öppna fältet, demolitions-m., s. anlägges und. fästningars utanverk, kontra-m., s. anv. f. att förstöra belägrandes minor.

Mīna, 1) don Franc. Espoz de, sp. gerillaanf., f. 1781, 08/14 mot fransm., d. 36 Barcelona ss. gen.-kapten. — Hans brorson 2) don Xavier, gerilla-anf., f. 1789, 17 skjuten i Mexico f. delaktigh. i revol.

minarēt, arab., högt, smärt torn vid moské, hvarifr. böntimmarna utropas.

Minas Geraes (minasch dscherāisch), stat i inre Brasil., 574,855 kv.km., 3,184,099 inv. Diamantgruf. Hst. Ouro-Preto.

Minch-kanalen, se Hebriderna.

Mincio (mint'schå), bin. t. Po, t. v., uppr. i s. Tyrolen, gmrinner Gardasj., 150 km. l. Sl. 25-26/12 1800.

Mindanāo, en af Filippinerna, 97,968 kv.km., 499,634 inv. Hst. M.

Mindāro, en af Filippinerna, s. om Luzon, 9,650 kv.km., 62,000 inv. Huf.-ort: Calapan.

Minden, reg.-distr. i Westfalen, 5,253 kv.km., 687,269 inv. Hst. M. v. Weser, 25,428 inv. Domkyrka, fabr.

Mindre Asien, Anatōlien, Anādoli, Natōlien, främre Asiens stora halfö mel. Svarta haf., Marmarasj. o. Medelhaf., uppfylldt af flere bergsträckor, bl. hka Taurus o. Antitaurus. Floder: Kisil-Irmak, Sakaria, Menderez. Prod.; majs, ris, tobak, olja, siden, sjöskum. Pol. indeln. i 8 vilajet. St. Smyrna, Brussa, Trebizond, Erzerum, Sinope, Skutari, Kutahia, Angora. Omkr. 1400 fullkoml. eröfr. af turkarne.

mineralfärger, dels i naturen förekomm. färdigbildade, dels af mineraliska råämnen m. konst framställda, täckande, ofta giftiga färgämnen.

mineralier, medelt.-lat, kristalliniska l. amorfa, fasta, säll. flytande, homogena, oorgan. naturalster l. sönderdelningsprod. af organ. ämnen (ex. stenkol, brunkol, brunsten) af den mest olikart. kem. smnsättn., utmärkta för sin klyfbarh., hårdh., glans, stora specifika vikt. Utgöra hufvudbeståndsdel. af jordskorpan.

mineralkällor, sdna, hkas vatten inneh. dels oorgan. salter, dels gaser. Delas i 1) alkaliska m. med halt af kolsyra o. kolsyr. natron jämte små mängder andra salter (Bilin, Vichy, Selters, Ems, Marienbad, Karlsbad, Lundsbrunn, Franzensbad), 2) bittersalt-m., s. inneh. svafvelsyr. natron samt kalk- o. talksalter (Püllna, Saidschitz), 3) koksalt-m., som ha koksalt t. hufvudbeståndsdel (Torpa, Kissingen, Wiesbaden, Baden-Baden, Kreuznach), 4 svafvelhalt. m., inneh. vätesvafla o. andra svafvelfören. (Aachen, Aix), 5) järnhalt. m., rika på järnsalter (Porla, Ronneby, Karlstad, Medevi, Ramlösa, Spaa, Pyrmont), 6) jordarthalt. m., utmärkta för sin kalksalthalt (Wildungen) o. 7) indifferenta m., s. äro fattiga på salter o. gaser, m. ofta ha hög temperatur (Gastein, Teplitz, Loka, Söderköping).

mineralogī, läran om mineralierna.

mineraloljor, de gm torr destill, af sten- o. brunkol, trä, torf,