Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/593

Den här sidan har inte korrekturlästs

518 kv.km., 9,291 inv. Hst. N., 4,100 inv.

naīv, fr., naturlig, okonstlad. -itēt, naturlighet, konstlöshet.

Najac (-schack'), Em. de, grefve, fr. dram. förf., f. 1828, d. 89 i Paris. Skr.: Divorçons (m. Sardou), Niniche, Bébé m. m.

najād, gr. myt., käll- l. flodnymf.

Namur (-myr), belg. prov., 3,660 kv.-km., 357,759 inv. Hst. N. vid Sambre och Maas, 31,940 inv. Katedr., bisk., ateneum, bibl. Ford. befäst.

Nana Sahib, hufvudm. f. upproret i Indien 1857, f. 1823, d. i Nepal.

Nancy (nangsī), fr. st. v. Meurthe, 110,570 inv. Bot. trädg., bibliot., bisk., museum.

Nangasaki, se Nagasaki.

nankin, gult, urspr. i Nan-king förfärdigadt bomullstyg.

Nan-king, kin. st. v. Jangtsekiang, 270,000 inv. Bomullsväfverier.

Nanna, nord. myt., Balders maka.

Nannarelli', Fab., it. skald, f. 1825 Rom, sed. 70 prof. där, d. 94. Skr.: Poesie m. m.

Nansen, Fridtjof, nordpolsfarare, f. 61 Kristiania, gmreste Grönland 88, 93/98 nordpolsexp. m. »Fram», hvarvid han med Johansen framträngde till 84° 4 n. br. på skidor, 97 prof. i Kristiania, envoyé i London 06/08.

Nantes (nangt), fr. st. v. Loire o. Sèvre, 133,000 inv. Betyd. handel och industri, katedral, börs, teat., bibl., mus. akad., konservat.

nantesiska ediktet, urkund, hvarigenom Henrik IV i Frankrike 13/4 1598 tillförsäkrade hugenotterna fri relig.-utöfn. o. polit. rättigh.; upphäfdt af Ludvig XIV 22/10 1685.

Napier (nēpiör), John, eng. mat., f. 1550, d. 17, uppf. logaritmerna.

Napier (~), Sir Charl. Jam., brit. gen., f. 1782 London, 41 öfverbefälh. i Ind., krossade emirens af Sind makt, d. 53. — Dennes kusin 2) Sir Charl., brit. amiral, f. 1786 Falkirk, stred 33 för Pedro af Portug. mot Miguel, 54 öfverbefälh. i Östersjön, d. 60. — 3) Rob. Korn., lord N. of Magdala, f. 1810 Ceylon, bekämp. det ind. upproret 57, 60 i Kina, 68 Abessinien, eröfr. Magdala, 76 guv. på Gibraltar, d. 90 London.

Napōleon, egentl. Napoléon (-ång'), 1) N. I, fr. kejs., f. 15/8 1769 Ajaccio på Corsica (se Bonaparte), 79 i krigsskola i Brienne, 85 i Paris, 86 löjtn.. 92 artill.-kapt., eröfr. 93 Toulon, 94 brigadgen., kväste jakobinerna 95, div.-gen. s. å., 96 öf.-befälh. i Italien, dikterade freden i Campo Formio 97, ledde 98 exped. till Egypt., störtade direktorium 99, blef konsul, segrade 1800 vid Marengo, 04 ärftl. kejs., 05 segr. v. Austerlitz, 06 Jena, 07 Friedland, slöt fred i Tilsit med Ryssland, satte sina bröder på tronen i nya riken, skilde sig 09 fr. sin gemål Josephine o. gifte s. 10 m. Marie Louise af Österrike, föret. 12 ett tåg mot Ryssland, hkt var olycksbringande för honom, 13 slagen i Tyskland, måste abdik. 14 o. begifva sig till Elba, återvände till Frankrike 1/3 15, besegrad vid Waterloo s. å., abdik. för andra gången; hindrad från flykt till Amerika, öfverlämnade han sig åt engelsmännen o. fördes till S:t Helena, där han dog 5/5 21 af magkräfta. Hans kvarlefvor fördes till invaliddomen i Paris 40. — Som 2) N. II gäller hans ende son, hert. af Reichstadt (se d. o. — 8) N. III kallade sig d. 20/4 1808 i Paris födde 3:e sonen af Ludv. Bonaparte, kon. af Holland; han deltog 31 i upproret i Romagna, försökte 30/10 36 ett upplopp i Strassburg, men fängslades o. fördes till Amerika, fängslades äfvenledes i Boulogne 6/8 40, dömdes till lifstids fängelse, men flydde från Ham 25/5 46, återvände fr. London t. Paris, invaldes, i nationalförsaml. o. valdes 10/12 med 5 ½ mill. röster till president, gjorde 2/12 51 ett statsstreck,