Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/602

Den här sidan har inte korrekturlästs

Hesperider (35), Tassos död 26, (belönt m. sv. akad. st. pris) m. m.

Nicara'gua, republ. i Central-Amer. mel. Atlanten och Stilla hafvet. 128,340 kv.km., 459,888 inv. Berg: Kordillererna. Veget. trop. Flod: Rio Coco o. Rio grande. Hst. Managua. Sed. 1833 oafhäng. republik., presid. Santos Zelaya, sed. 06.

Niccolīni, Giov. Batt., it. skald, f. 1796 San Giuliano, d. 61 ss. prof. i Florens. Skr. tragedier m. m.

Nice (nis), se Nizza.

nickt, se nikt.

nickel, Ni = 58,8 metall. grundämne, sällan gedigen, i malmer förenad med svafvel l. arsenik. Silfverhvit, mycket polér- och tänjbar, lösl. i syror. Eg. v. 8,3/8,7. Smältpkt vid hvitglödgn. Tjänar till framställning af legeringar (nysilfver) m. m.

nickellegeringar, förening af nickel m. andra metaller, is. koppar o. zink till nysilfver.

Nicolāi, 1) Christ. Friedr, ty. förf., f. 1733 Berlin, d. 11. Utg. Allg. deutsche Bibliot. 65/92 och 1800/05 samt skr. flere roman. — 2) Otto, mus., f. 1810 Königsberg, d. 49 ss. hofkapellmäst. i Berlin. Skr. operan Muntra fruarna i Windsor m. m.

Nic'ols prisma, fys., prisma af kalkspat, till polarisat.-appar.

Nicotēra, Giov., it. polit., f. 1828, 57 för polit. brott på galärerna, 60 befriad af Garibaldi, var 66/77 o. 91/92 inr.-minst., d. 95.

Nidaros, se Trondhjem.

Nidhugg, nord. myt., den orm, som gnager på världsträdet Yggdrasils rot.

Nidingen, klippa med dubbel fyr i Kattegatt, n.-v. om Varberg.

Niebuhr (nī-), 1) Karst., f. 1733 Hadeln, bereste 61/66 på uppdrag af dan. reg. Arabien, d. 15. Hans resebeskrifn. klassiskt arb. — Hans son 2) Barth. Geo., hist. förf., f. 1776, sedan 23 prof. Bonn, d. 31. Skr. en epokgörande Röm. Geschichte och andra hist. arbet.

nièce (niäs), fr., brors- l. systerdotter.

Niel (niell'), Adolphe, fr. marsk., f. 1802 Muret, 53 div.-gen., ledde belägr. af Bomarsund o. Sebastopol, 59 vid Solferino, 67 krigsmin., d. 69.

niell'o, it., på silfver-, guld-, koppar-, bronsvaror ingraver. teckningar, hkas fördjupningar utfyllas m. svart emalj (niello).

Nielsen, 1) Rasmus, dan. filos., f. 1809, d. 84, 41/83 prof. i Kphm. Skr.: Grundideernas logik (64/66), Philos. Propædeutik (57), Religionsphilosophie (69) m. m. — 2) Yngvar, nor. förf., f. 1843, 90 prof. i geogr. i Kristiania. Utg. hist. arb., resehandböcker m. m.

Niemen (njämen), fl. i v. Ryssld o. O.-Preuss., uppr. v. Minsk, får i Preuss. namn. Memel, utf. i Kurische Haff med två armar Russ o. Gilge, 788 km. l.

Niemeyer (nīmejer), Fel. v., ty. läk., f. 1820 Magdeburg, d. 71 ss. prof. i Tubingen. Ber. kliniker.

Niepce (niepps'), 1), Jos. Nicéphore, fotografiens uppfinn., f. 1765 Châlon, d. 33 Gras. — Hans brorson 2) Claude M. Franç., f. 1805 St. Cyr, d. 70, uppf. glasnegativen m. m.

Nierstein, by i storhertigdöm. Hessen vid Rhen, 4,443 inv. Vin.

Nietzsche, Friedr., ty. filos., f. 1844, 69/79 prof. i Basel, d. 1900, skeptiker.

Niflhem, nord. myt., dimmans och köldens värld.

Niger, Dscholiba, Kuara (Quorra), Issa, fl. i Afrika, uppr. i Senegambien, utf. i Guineaviken, 4,160 km. l.

Nightingale (naj'tingel), Florence, f. 1820 Florens, d. 10 London, bekant för sina filantrop. sträfvand., is. för fältlasarett.

nihilist'er, af lat. nihil, intet (efter Ivan Turgenjev), ry. socialister, revolut. o, ateist. parti, arbetande