Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/633

Den här sidan har inte korrekturlästs

93/96 mot Frankr., d. 07 ss. flykting i London.

Paolo Veronese se Veronese.

pap|a, lat., påfve. -āl, påfl.

Papāver se vallmo.

papegojor, Psittacideæ Sundev., Zygodactyli, i tropik. inhemsk familj m. talrika släkten o. arter, ss. aras, Sittace Finsch, i s. och mell. Amer., jako, Rhodurus, i v. och inre Afr., kakaduor, Camptolophinæ, i Austral. och på ind. öarna, lori-p., Trichoglossinæ, på sma ställen.

Papeïti, hst. på Tahiti. Hamn.

papeterī, fr., egentl. pappershandel, prydl. omslag med brefpapper, kuvert o. d.

papiermaché (-piemaschē), fr., plastiskt ämne af pappersmassa m. åtskilliga tillsatser, hvaraf pressas dosor, toalettsaker o. d.

papīllo, lat., fjäril; ett dagfjärilsläkte.

papiljott', fr., pappersrulle för håruppläggning.

papiller, lat., anat., små vårtartade upphöjningar, is. hud- o. känsel-p. på läderhudens yta o. smak-p. på tungan.

Papin (-päng'), Denis, fr. fys. o. mat., f. 1647 Blois, d. 14 Engld. Uppfann en ångmaskin m. cylinder o. den eft. P. benämda grytan.

Papiniānus, Aemilius, berömd rom. rättslärd, f. omkr. 140, slutl. præfectus prætoris, afrättad 212 af Caracalla.

Papins gryta (-pängs'), gryta med lufttätt slutande lock och säkerhetsventil f. kokning m. ångtryck.

papism', lat., påfvedöme, äfv. lär. om påfven ss. Kristi ofelbare ståth. på jorden.

papp, tjocka blad af sämre pappersmassa l. af flere smnlimmade o. hoppress. pappersblad.

Pappenheim, Gottfr. Heinr., gref. t. P., österr. fältherre i 30-år. kriget, f. 1594 på slottet P. i Franken, 14 katol., stormade 31 Magdeburg, sårades 32 vid Lützen, d. s. å. i Leipzig.

papper, gm hopfiltning af fibrer på våta vägen framställdt ämne, hvartill förr blott lump, men, emedan denna ej räcker till, på senare tid äfv. halms, träds, nässlors m. m. cellulosa användes. Tillverkas numera sällan för hand, utan mest på maskin, hkn i medeltal tillverkar lika mycket s. 120 personer. Finnes af många slag, det mesta förbrukas af dagl. pressen, men af p. förfärdigas äfv. kragar, manschetter, hjul, skenor, båtar m. m. Bland Sveriges förnämsta p.-bruk (det första kända anlades und. Gust. Vasas reg.) må nämnas; Holmen, Klippan, Korndal, Lessebo, Munksjö, Tumba. Årl. tillverkn.-värdet f. n. i Sverige 45 mill. kr., hvaraf exporteras för 26 mill. kr.

pappersmullbärsträdet, se Broussonetia.

pappersmynt, kassainvisn. af stat l. sedelutg. bank, löpande utan ränta och betalbar till innehafvaren.

Papp'os, mat. i Alexandria i slut. af 4:e årh. e. K. Förf.

pa'puas l. negritos, urinv. på austral. kontinenten o. på öarna mel. N. Guinea o. N. Kaledonien; stå på mycket låg kulturståndpkt; bruna t. brunsvarta; hedningar.

Papyrus antiquōrum W. ett 2/3 met. högt, i Afrikas sumptrakter o. på Sicilien växande cypergräs, hvaraf den armstjocka halmens märgliknande väfnad, skuren i strimlor, s. korsvis lades på haa o. pressades, användes s. papper und. forntiden. Talrika handskr. på P. a. (papyrusrullar) ha funnits vid utgräfn. i Egypten.

Parā, prov. i n. ö. Brasil., 1,149,712 kv.km., 328,455 inv. Hst. P. l. Belem, v. Rio P., omkr. 100,000 inv. Bisk.

pāra, mynt i Egypt. o. Turkiet = 740 piaster = 0,4 öre.

parabās, gr., i den forna grek. komedien korens tal till publiken.

parābel, gr., liknelse; mat., kurva