Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/685

Den här sidan har inte korrekturlästs

Bologna, d. 34. Stickn. efter Raffaele.

Raimund af St Gilles, gref. af Toulouse, en af de första korsfararne, eröfr. 1103 Tripolis, d. där 05.

Rainer (raj-'), ärkehert. af Österrike, f. 1827, frisinnad och högt bildad.

raja, se radja.

rajas, arab., af turk. underkufv., icke mohammed. folk.

Rakel, bibl., patriarken Jakobs hustru o. Benjamins moder.

rakēt, it., med sprängsats fylld cylindr. hylsa fäst vid en smal stång. Vid fyrverkeri o. d.

Rakoczy (-kåsi), Frans II, ättl. af 4 furstar af Siebenbürgen, f. 1676, fängslad 01 ss. missnöjd, flydde, gjorde flera gånger uppror, 07 furste, flydde åter 10, d. 33 Rodosto.

Raleigh (råle), Sir Walter, eng. sjöman, f. 1552 Hayes, gjorde 79 med sin bror upptäcktsresor till Amerika, senare under Elisabet ståth. i Cork, 95 exped. till S.-Amer. för guldgrufvor, 96 konter-amiral, 03 fängslad af Jak. I, skr. und. sin 12-åriga fångensk. Hist. of the world, gjorde 17 en äfventyrlig expedition t. Guyana, dömd o. afrättad 18.

raljē|ra, fr., skämta. -ri, skämt, gyckel. -jör, skämtare, gyckelmakare.

rallentan'do, it., tonk., dröjande, med aftag. hastighet.

Ramadān l. Ramasān, 9:e mohammed. månad. (fastetid).

Ramâjana, ind. epos af Valmiki i 4:e årh. f. K. Behandlar i 7 böcker o. 24,000 strofer Ramas (Vischnu förkroppsligad) historia.

Rambouillet (rangbujē), fr. st. s.v. om Paris, 6,176 inv. Jaktslott, park.

Rameau (-må), Jean Phil,, fr. mus., f. 1683 Dijon, d. 64 Paris. Grund. den egentl. harmoniläran. Skr. operor m. m. samt det epokgörande arb. Nouveau syst. de musique théorique.

Ramée (-mē), Louise de la, pseud. Ouida, eng. rom.-förf., f. 1840, bodde i Florens, d. Viareggio 08.

ramie (-mī), ett slags linne, väfdt af basttågorna af en i Kina o. Japan förekommande växt Boehmeria tenacissima.

ramifikation, grenbildn., förgrening.

Ramillies (-mijī), belg. by, 750 inv. Slag 23/5 1706.

Ramleh, st. i Palestina, 5,000 inv. Slag 25/11 1177.

Ramlösa, brunnsort i Malmöh. l., nära Hälsingborg.

Ramolīno, Maria Lætitia, se Bonaparte 2.

ramp, fr., lamprad framför teaterscen.

ramponēra, it., skada, illa medfara.

Rampsinit, gr. namn på Ramses III.

Ramsay (rämm'se), Sir Will., eng. kem., f. 1852 Glasgow, upptäckte med Rayleigh argon, vidare helium o. en del andra ämnen. Nobelpristagare 1904.

Ramsden, Jesse, eng. optiker, f. 1735, d. 1800. Uppf. delningsmaskinen m. m.

Ramses, egypt. kgr. 1) R. II, gr. Sesostris, 1388/22 f. K, eröfr. Syrien, Etiopien m. m. o. uppförde stora byggnader. — 2) R. III, gr. Rampsinit, 1269/44 f. K., berömd för sina stora skatter.

Ramsgate (räms'get), st. i eng. grefskap. Kent vid Nordsjön, 27,733 inv. Badort.

Ran, nord. myt., Öges maka, har ett nät, hvarmed hon söker fånga dem, s. färdas på sjön.

Rancé (rangsē), Dominique Armand Jean Lebouthillier de, f. 1626 Paris, trappisternas reformator, d. 1700.

rancheros (-tschērås), sp., i Mexico boskapsvaktare, förträffliga ryttare.

ran'cho (-tschå), sp., ensamt liggande landtgård.

Randel, Andr., mus., f. 1806, prof. vid mus. akad. i Sthm, d. 64. Komp. stråkkvartetter, uvertyrer, sångkvart, m. m.

Randers, dan. st. på Jylland vid Gudenå, 20,057 inv.